När utvecklingen på de globala råvarumarknaderna diskuteras ligger fokus ofta på guld, olja och basmetaller som koppar och aluminium. För den svenska verkstadsindustrin spelar även en mindre uppmärksammad metall en viktig roll, nämligen volfram. Volfram bidrar bland annat till hårdmetallverktygens slitstyrka och förmåga att behålla sina egenskaper vid höga temperaturer. Priset på ammoniumparatungstat (APT), den viktigaste referensprodukten på volframmarknaden, steg med omkring 557 procent mellan slutet av januari 2025 och mitten av mars 2026.

För mekaniska verkstäder slår prisökningen igenom i kostnaden för bland annat vändskär, borrar och fräsverktyg. Det som tidigare kunde hanteras som en relativt förutsägbar kostnad har därmed blivit en större ekonomisk och geopolitisk risk.

Kina dominerar tillgången på volfram

En viktig förklaring till prisutvecklingen är marknadens koncentrerade produktion. Kina står för omkring 79 procent av världens gruvproduktion av volfram och har därför stor påverkan på det globala utbudet.

Under det senaste året har den kinesiska regeringen begränsat produktionen genom flera åtgärder. Produktionskvoterna för inhemska gruvor har sänkts, samtidigt som skärpta miljökontroller uppges ha lett till att ett stort antal gruvor och smältverk fått stänga. Dessutom har exportrestriktioner införts för att säkra tillgången för den egna industrin.

När utbudet minskar samtidigt som efterfrågan stiger ökar konkurrensen om den volfram som finns tillgänglig på den internationella marknaden. För svenska verkstäder innebär det ytterligare kostnadspress i ett läge där även energi, transporter och andra insatsvaror har blivit dyrare.

Det gör valet och användningen av verktyg viktigare. Genom att välja ändamålsenliga svarv- och fräsverktyg från Duroc Machine Tool och optimera bearbetningen kan verkstäder förlänga verktygens livslängd och minska råvaruprisets påverkan på den totala produktionskostnaden.

Försvarsindustrin ökar efterfrågan

Verkstadsindustrin är inte ensam om att behöva volfram. Metallen har den högsta smältpunkten av alla rena metaller och en densitet som ligger nära guldets. Dessa egenskaper gör den användbar inom bland annat försvars-, flyg- och rymdindustrin.

Volfram förekommer exempelvis i pansarbrytande ammunition, missiler, militära fordon och vissa flygkonstruktioner. Den ökade militära upprustningen har därför bidragit till en högre efterfrågan på världsmarknaden.

Det innebär att civila tillverkare konkurrerar om råvaran med en försvarsindustri vars inköp ofta styrs av andra prioriteringar och ekonomiska förutsättningar. Följden blir ytterligare press på både tillgång och pris.

Från gruva till fabriksgolv

Verkstäder köper sällan volfram i form av råmalm. Prisökningen förs i stället vidare genom flera led i förädlingskedjan innan den märks i kostnaden för färdiga skärverktyg.

Förädlingskedjans fyra steg

1. Gruvkoncentrat: Det första steget är koncentrat från volframhaltiga mineral, främst wolframit och scheelit. Priset på volframkoncentrat med en halt på omkring 65 procent uppges ha stigit med mer än 400 procent på den asiatiska marknaden under det senaste året.

2. Kemisk förädling: Koncentratet bearbetas till ammoniumparatungstat, vanligtvis förkortat APT. Materialet förädlas sedan vidare i flera steg till det volframkarbidpulver som används vid tillverkning av hårdmetall. Även priset på APT har stigit kraftigt under perioden.

3. Verktygstillverkning: Producenter av skärande verktyg möter därmed betydligt högre materialkostnader. Dessa förs vidare genom höjda produktpriser eller särskilda råvarutillägg.

4. Mekanisk bearbetning: Till sist når kostnaden verkstäderna i form av dyrare vändskär, borrar och pinnfräsar. För verksamheter med stor verktygsförbrukning kan även en mindre prisförändring få märkbar effekt på produktionskostnaden.

Så kan verkstäderna möta kostnadsökningen

Hårdmetall är svår att ersätta i bearbetning som kräver hög precision, slitstyrka och produktivitet. Att sänka produktionstakten eller välja verktyg som inte passar processen kan dessutom bli dyrare på längre sikt.

I stället behöver verkstäderna se över hur verktygen köps in, används och återvinns. En tydlig utveckling är det ökade intresset för cirkulär hantering av hårdmetall.

Slitna och skadade vändskär har länge samlats in av miljöskäl. När råvarupriset stiger ökar även skrotvärdet, vilket gör återvinningen ekonomiskt viktigare.

I så kallade slutna kretslopp säljs eller lämnas uttjänta verktyg tillbaka till tillverkaren för återvinning. Materialet kan sedan användas vid tillverkning av nya verktyg. Det kan sänka kostnaden för nya inköp och samtidigt minska beroendet av jungfrulig volfram.

Från förbrukningsvara till strategisk resurs

De stigande råvarupriserna förändrar synen på skärverktyg i verkstadsindustrin. De kan inte längre betraktas som enkla förbrukningsvaror som byts ut utan närmare uppföljning.

I stället blir verktygens livslängd, prestanda och möjlighet till återvinning en del av företagets kostnadsstyrning. Det handlar bland annat om att minska vibrationer, anpassa skärdata och använda förebyggande underhåll för att undvika onödiga verktygsbrott.

Genom att få ut mer av varje skäregg och återföra uttjänt hårdmetall till produktionen kan svenska verkstäder minska effekten av högre råvarupriser. I en marknad med osäker tillgång kan en effektiv verktygshantering därmed få direkt betydelse för konkurrenskraften.