I takt med att städerna förtätas blir det allt färre outnyttjade områden samtidigt som behovet av dem ökar. Därför borde tunnlar och broar inte längre enbart ses som konstruktioner som möjliggör transporter.
Istället borde områden runt dessa användas för att skapa sociala mötesplatser för stadens invånare.
– När städer förändras behövs en ny förståelse för hur vi bäst kan nyttja stadsmiljön. Därför borde man se på broar och tunnlar ur ett nytt perspektiv och använda områden och ytor runt dem för att skapa funktioner som förbättrar livskvalitet i städerna. Vi ser flera bra exempel både i Europa och i Sverige på detta, men det finns fortfarande områden kring just dessa konstruktioner som känns mörka och otrygga, säger Ann-Louise Lökholm-Klasson, vd för Swecos anläggningsverksamhet.
Broar och tunnlar är nödvändiga för urban mobilitet, tillgänglighet och stadens förbindelser. De kan minska barriärer och skapa utrymmen som förbättrar livskvaliteten. Men många broar och tunnlar skapar tomma, mörka och öde ytor i närområdet, vilket kan bidra till ökad otrygghet för invånarna. Genom att tänka nytt kring broar och tunnlar kan vi istället använda dem för att skapa attraktiva mötesplatser.
Nya initiativet Urban Insight
I rapporten Redefining Bridges and Tunnels for the Next Generation of Our Cities lyfter Sweco fram exempel på broar och tunnlar som har löst stadsutmaningar och blivit flexibla multifunktionella strukturer genom att skapa mervärden för staden och dess invånare. Rapporten är den första i en serie rapporter under det nya Sweco-initiativet Urban Insight. Genom Urban Insight belyser Sweco hur olika stadsstrukturer i Europa påverkar medborgarnas möjlighet att uppfylla sina behov och preferenser och hur detta i förlängningen påverkar hur städer planeras.
På bilden:
Tunneln i Ammerud, Oslo, är ett exempel på hur en mörk gångtunnel förvandlats till en social mötesplats.
Foto: Guro Ranum
Redaktionen
