Inga tydliga miljöeffekter, men ett hårt slag mot svenska företag och jobb. Regeringens planerade höjning av kemikalieskatten kan innebära upp till 2 000 förlorade arbetstillfällen i svensk detaljhandel. Dessutom blir skatteintäkterna betydligt mindre än väntat. Det visar en ny rapport från HUI Research.
Försäljning av exempelvis spelkonsoller, datorer och mobiltelefoner påverkas om regeringen höjer kemikalieskatten ytterligare från den 1 augusti. Skatten är viktbaserad och kan uppgå till maximalt 440 kronor per produkt. Skatten är nationell och drabbar enbart svenska butiker och e-handelsföretag, utländska e-handlare är fredade.
– Konkurrensen inom elektronikbranschen är stenhård och kunderna är extremt prisfokuserade. Butiker kan inte höja priserna för att kompensera för skattehöjningar. Kemikalieskatten äventyrar svenska företag och jobb, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel.
Miljarder i försäljningsbortfall, men ingen miljöeffekt
ElektronikBranschen, Svensk Handel och Teknikföretagen har låtit HUI Research utreda konsekvenserna av höjd kemikalieskatt. Försäljningsbortfallet från svensk detaljhandel väntas uppgå till 6 miljarder, samtidigt som e-handeln från utlandet väntas växa kraftigt. Regeringens syfte är att minska andelen farliga kemikalier, men det finns inget som tyder på att skatten har någon verklig miljöeffekt. Snarare tvärtom.
– Det här är signalpolitik och inte miljöpolitik. Paradoxen är att kemikalieskatten kommer att bidra till att öka svenska konsumenters e-handelsinköp av okontrollerade elektronikvaror utanför Europa, med ökad brand- och miljörisk som följd, säger Klas Elm, vd på ElektronikBranschen.
Var fjärde elektronikbutik har stängt igen de senaste sju åren och branschen står mitt i en stor omställning. En tredjedel av elektronikförsäljningen sker redan idag på nätet.
Lägre skatteintäkter än beräknat
Regeringen räknar i budgeten med att kemikalieskatten ska generera 2,4 miljarder i skatteintäkter, en siffra som HUI:s rapport ifrågasätter. Intäkterna under 2018 var endast 1,4 miljarder.
Tas dock skattens följdeffekter, med uteblivna momsintäkter, minskad bolagsskatt på grund av lägre försäljning och ökad administrativ börda, med i beräkningen minskar tillskottet till statskassan med cirka 1 miljard.
– Globala utmaningar kräver globala lösningar. Nu straffbeskattar regeringen istället svenska företag som ofta är ett föredöme inom hållbarhetsfrågorna. Det är olyckligt och regeringen borde tänka om och låta utvärdera skatten ordentligt, säger Klas Wåhlberg, vd på Teknikföretagen.
Sverige står för försumbara 0,4 procent av den globala handeln av elektronikvaror.
