Nyheter

Debatt: Regioner går samman med krav på infrastrukturminister Tomas Eneroth

Regeringens bristande underhåll av den järnväg man ansvarar för får stora konsekvenser för Sveriges tre största regioner och dess pendlingsresenärer. Det är dags att infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) tar sitt ansvar för järnvägen och agerar. Detta skev Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd i Region Stockholm, Peter Hermansson (M), ordförande för Västtrafik i Västra Götalandsregionen och Carina Zachau (M), ordförande i kollektivtrafiknämnden i Region Skåne i gårdagens Göteborgs-Tidningen och Kvällsposten.

Den svenska järnvägen mår dåligt. Dagligen orsakas förseningar för pendlare på väg till jobb, skola eller fritidsaktiviteter, vilket också kostar samhället dyrt. Därför går vi nu ihop och ställer krav på regeringen och ytterst infrastrukturminister Tomas Eneroth att göra en totalöversyn av järnvägen där robustheten i systemet ses över och att det underhåll som krävs också görs. Eneroth (S) måste nu visa ledarskap, prioritera och ta tag i järnvägens systemfel, säger Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd i Stockholm.

– I Skånetrafiken kopplas förseningar motsvarande 76 dagar under 2017 till fel i infrastrukturen, det vill säga fel som staten ansvarar för. Utvecklingen under 2018 och i år visar få bättringar. Det visade inte minst mars månads tågstopp mellan Malmö och Lund. Regeringen måste göra mer, säger Carina Zachau (M), ordförande i kollektivtrafiknämnden i Region Skåne.

– Järnvägslinjer där flera tåg i timmen passerar måste prioriteras för investeringar och underhåll. Västra Stambanan i Västra Götaland ett skrämmande exempel på hur bristen av underhåll leder till trängsel, bristande kapacitet och punktlighet. Förebyggande investeringar på kritiska sträckor måste till, säger Peter Hermansson (M), ordförande i Västtrafik.

Fakta om förslagen:
Ny strategi för förebyggande underhållsarbete
. I stället för att mer eller mindre ersätta järnvägskomponenter, som växlar, först när de väl har gått sönder borde mer ses till var slitaget är högst och vilka delar av infrastrukturen som är kritiska. En strategi behöver utarbetas för att undvika stopp på grund av exempelvis signalfel och kontaktledningsfel. I Stockholmsregionen har en modell utvecklats i detta syfte vilket minskade antalet förseningsminuter orsakade av trasiga växlar i fjol med 85 procent. Denna modell har tagits vidare i Skåne och fler borde ta efter.

Rätt satsningar för störst effekt. Järnvägslinjer där flera tåg i timmen passerar måste prioriteras vid investeringar och underhåll. Åtta av tio tåg i Sverige passar genom Stockholm och bristande underhåll där kan därför påverka resenärer i hela landet. Västra och södra stambanorna är också skrämmande exempel på hur bristen av underhåll leder till sämre kapacitet och punktlighet. Genom förebyggande investeringar på kritiska sträckor minskar riskerna för haverier i resten av tågsystemet.

Bättre trafikinformation. Såväl resenärer som trafikhuvudmän måste kunna lita på att de får tillförlitlig information vid störningar och förseningar. Regeringen bör därför tillse att Trafikverket stärker trafikinformationen och att data och information delas mer öppet till andra aktörer att ta del av i sin planering och kommunikation.

Krafttag mot spårspring. Spårspring motsvarade 125 dagar i förseningar under 2018. Därför måste stations- och spårmiljöer utformas på ett sätt som stoppar obehöriga på spåren. Bötesbelopp och straff borde höjas och kamerabevakningen och antalet väktare måste öka. Därtill måste polisen bättre kunna prioritera att rycka ut och gripa när trafiken saboteras för tusentals resenärer.