Dödliga halter. Ungefär 300 göteborgare per år dör i förtid på grund av dålig luft. Vikten av att ställa om till ett hållbart transportsystem har sällan varit så uppenbar. Kraftsamling krävs, skriver Västtrafiks hållbarhetschef, Hanna Björk, och vd, Lars Backström.
Göteborg, vi har ett osynligt problem. Vår luft ser ren ut, men den är det inte. Luftföroreningar orsakar varje år flera miljoner förtida dödsfall i världen, varav över en halv miljon i Europa och cirka 7000 i Sverige. I Göteborg dör omkring 300 människor i förtid på grund av luftföroreningar, enligt Miljömedicinskt Centrums rapport Miljö och hälsa i Västra Götaland och Halland 2018. Det motsvarar drygt fem göteborgare i veckan. Förutom astma, hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar kan luftföreningar också kopplas till cancer, demens och psykisk ohälsa. Barn är särskilt utsatta i en miljö med höga halter av luftföroreningar.
På 1980-talet var Göteborgsluften så dålig att staden beskrevs som ”helvetets förgård” av dåvarande miljöministern Birgitta Dahl. Luftföroreningarna låg som ett lock över staden. Det har det blivit bättre sedan dess, men luften är fortfarande inte bra.
Överskrider miljökvalitetsnormen
Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid skulle ha klarats år 2006, men överskrids fortfarande på vissa platser i Göteborg. Utöver miljökvalitetsnormer har Sveriges riksdag instiftat specifika nationella miljömål som ska uppnås 2020. För luften heter det miljömålet Frisk luft. Enlig regeringens preciseringar av miljömålet Frisk luft bör gränsvärdena för de minsta och mest skadliga partiklarna (PM2,5) endast överskridas tre dygn per år. 2018 överskreds det gränsvärdet enligt Göteborgs stads rapporter vid två olika mätstationer 13 gånger.
Allt detta påverkar främst individen negativt i form av onödigt lidande. Men även samhället påverkas i form av kostnader för sjukvård och förlorad arbetstid. Den totala kostnaden i Sverige kopplat till hälsoeffekten av luftföroreningar är 42 miljarder kronor per år.
Utan att överdriva kan vi konstatera att luftföroreningarna i Göteborg fortfarande är ett stort (och akut) problem, både hälsomässigt och samhällsekonomiskt.
Utsläppen från alla källor måste minska; industriutsläpp, utsläpp från sjöfart och hamnverksamhet och luftföroreningar som blåser in från kontinenten. Men den utsläppskälla som påverkar luften i gatunivå allra mest är vägtrafiken. Det är också den som vi på individnivå har enklast att påverka.
Så vad krävs? Ett effektivt sätt att minska utsläppen här och nu är att minska antalet fordon i trafiken. Ju fler människor som reser tillsammans, cyklar eller går desto färre fordon på vägarna.
Å andra sidan är kollektivtrafiken inte heller helt ren. Samtidigt som vi är en del av lösningen är vi också idag en del av problemet. Därför är vi och vår ägare Västra Götalandsregionen på väg att elektrifiera kollektivtrafiken.
Elektrifiering av kollektivtrafiken
Elektrifieringen bidrar till Västra Götalandsregionens mål om en attraktiv region och växande arbetsmarknad men öppnar också möjligheter för näringslivet att utveckla och sälja nyskapande miljöteknik och tjänster. Redan under året kommer cirka sextio elbussar börja rulla i flera städer i regionen och snart sjösätts även den första elhybridfärjan i linjetrafik.
Vi sticker inte under stol med att elektrifieringen av kollektivtrafiken är en utmaning. Det handlar inte bara om att byta fordon, utan om att ställa om ett helt transportsystem. Kopplat till processen finns osäkerheter kring ekonomi, laddinfrastruktur och tillgång till centrala ytor för bussdepåer. Vårt mål är att all stads- och tätortstrafik i regionen är elektrifierad senast år 2030, med utsläppsminskningar och miljövinster som följd.
Så står vi där vi står idag, i en stad som ska förtätas och göra plats för cirka 150 000 nya göteborgare, 80 000 nya bostäder och lika många nya jobb fram till år 2035. För att inte bilarna ska bli fler och fler i den växande staden måste vi även se mer av åtgärder som förenklar hållbar mobilitet; utbyggnad av busskörfält, nya pendelparkeringar och bättre och bredare cykelbanor. Det behöver också finnas utrymme för de nya elektrifierade, uppkopplade och delningsbara mikromobilitetstjänster, till exempel elsparkcyklar, som möter upp mot invånarnas behov. Innehållet man får i en stad är alltid en konsekvens av dess design. De val och prioriteringar vi gör idag i planering av trafik och stadsmiljöer kommer påverka göteborgarnas hälsa under lång tid framöver.
Behöver samspela
Vi är en rad aktörer som behöver samspela för att förändra de befintliga systemen; kommunen, näringslivet, akademin och beslutsfattande myndigheter. Det finns stora problem, men vi har haft stora problem tidigare. Vi är beredda att göra allt extra vi kan för att förbättra luften i Göteborg, låt oss göra det tillsammans!
Hanna Björk, hållbarhetschef, Västtrafik
Lars Backström, vd, Västtrafik
Bild:
Västtrafik elektrifierar Västsverige. Redan under året kommer cirka nya 60 elbussar.
Foto: Eddie Löthman
