Nyheter

Kartan fick en nyckelroll när kommunikationen brakade samman

Sommaren 2018 drabbades Sverige hårt av skogsbränder. Branden vid Trängslets skjutfält i Dalarna rasade i tre veckor och riskerna för explosioner från odetonerad ammunition gjorde att man fick ta till extrema åtgärder. Tillgång till aktuella kartor blev oerhört viktigt, inte minst ur en säkerhetsaspekt, och Peter Söderberg, som idag jobbar på Ramboll, fick en nyckelroll i arbetet.

När Peter, som är expert på GIS, geografiskt informationssystem, anslöt till räddningsarbetet hade branden pågått i nästan en vecka utan att man fått den under kontroll.

– Räddningstjänstens kommunikationssystem hade brakat ihop, det saknades mobiltäckning kring skjutfältet och hög belastning i området störde täckningen kring stabs- och ledningsplatsen. Behovet av uppdaterade kartor var stort, men det fanns ingen kartdata för att göra dem, säger han.

Kartor en central funktion
Trängslet är ett så kallat målområde för artilleri, vilket innebar att det kunde finnas ammunition kvar på platsen som inte detonerat. En granat hade redan exploderat och en säkerhetszon på 600 meter till branden upprättats. Att GIS-stödet hade en central funktion bekräftas av räddningsledare Johan Szymanski, brandchef vid Brandkåren Norra Dalarna:

– När man leder en insats som täcker ett så stort område är kartor nödvändiga för att visa var personal ska finnas. I det här fallet tillkom dessutom ett livräddningsperspektiv. Det fanns stora risker för detonation och att befinna sig på fel plats kunde innebära livsfara. Att ha kartkompetens på plats var avgörande för en lyckad räddningsinsats, men det handlade inte bara om att dra upp skyddszoner utan också om att till exempel göra specialkartor till helikoptrar och översätta kartor till engelska och tyska åt utländsk räddningspersonal, berättar han.

Bygga upp en rutin
De första dagarna var kaotiska med problem som krävde snabba lösningar, men Peter byggde upp en rutin. Han gjorde en officiell karta per dag och försåg varje karta med en tidsstämpel för att inte riskera att någon satt med en gammal karta.

– Brandfronten rör sig ju hela tiden så skyddszonerna, var personal, slangar och annan utrustning fick befinna sig, var flytande. Varje gruppledare i fält hade en karta och eftersom alla ville att den skulle vara så korrekt som möjligt rapporterade de löpande vad in som hände så att jag kunde ändra och justera under dagen, berättar Peter Söderberg.

Utöver den officiella kartan fick staben uppdaterade versioner under dagen. Metrologer och strategiansvariga som behövde analysera hur branden spred sig fick specialkartor.

Information till allmänheten
Älvdalens kommun ville snabbt lägga ut aktuell information för att förhindra att panik skapades i onödan. Samtidigt var intresset från media stort och pressen fick dagligen uppdaterade kartor över det område som brunnit. De speciella omständigheterna vid skjutfältet i kombination med svåra väderförhållanden gjorde att ovanliga metoder sattes in för att stoppa elden. Bombningen av brandfronten med JAS-plan fick stor uppmärksamhet. Dessutom gjordes en skyddsavbränning av 800 hektar skog. Det är en av de största kontrollerade skogsbränderna som gjorts i Sverige. Peter gjorde en modellkarta över den planerade avbränningen till media för att förklara varför man startade en ny brand under en pågående katastrof.