Nyheter

Stockholm stad tillverkar nya bron till Slussen i Kina – utan miljökrav

Att transportera en sådan där sak runt halva världen är i högsta grad tveksamt. Det kommer inte fungera i det postfossila samhället, säger Staffan Laestadius, professor emeritus vid KTH till Aftonbladet.

Kostnaden för bron är  198 miljoner kronor och den är 140 meter lång och väger 3 700 ton. Bron tillverkas i Kina och fraktas hit med båt. Detta istället för att tillverka bron i Sverige. Sverige är känt för klimatsmart forskning på stål.

IVL, Svenska miljöinstitutet, uppskattar att frakten från Kina till Sverige innebär utsläpp på 1 000 ton koldioxidekvivalenter. Lika mycket utsläpp som att köra en medelstor bil genom Sverige 3 500 gånger, eller flyga från Stockholm till New York 3 000 gånger.

Stockholm stad menar att valet av tillverkningsplats beror på att få hamnar klarar av att bygga så stort. Det fanns en hamn i Tyskland – men den valde entreprenören Skanska bort eftersom det var dyrare. Hur stor prisskillnaden var vill Skanska inte avslöja.

Joakim Larsson (M) som är stadsbyggnadsborgarråd i Stockholm och har Slussen som sitt ansvarsområde. säger till Aftonbladet:

– Det kommer naturligtvis ge avtryck på klimatet eftersom det är en av de största konstruktionerna som vi har. I Kina är det problematiskt med tillverkningen, det är el som är smutsig och så vidare, säger han.

Skanskas presschef Jacob Birkeland säger till Aftonbladet att ekonomi, hållbarhet och teknik styrt val av tillverkningsplats:

– Jag är trygg i att den uppnår kraven som staden och vi har på att det ska vara en hållbar bro ur dessa aspekter, säger han.

Stålet tillverkas i en fabrik i provinsen Liaoning. Järnmalmen kommer troligen från Australien. Skanska klimatkompenserar dock för frakten. Men det är en ifrågasatt metod menar flera forskare på området.

– Vi har en mycket dramatisk klimatkris. Klimatkompensation minskar inte utsläppen nu. Klimatkompensation ska ske försiktigt och varsamt och när det inte finns några andra alternativ, säger Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell utveckling vid KTH, Kungliga tekniska högskolan, i Stockholm till Aftonbladet.

Bild: Sofia Forsberg