Kan miljösmart sjötransport istället för tung lastbilstrafik forsla sprängda bergmassor från Blasieholmen när tunnelbanans Blå linje byggs ut?
Ja svarar Stadsmiljöföreningen Blasieholmens Vänner med eftertryck.
På måndag den 14 oktober söker Region Stockholm, Förvaltning för utbyggd tunnelbana, svar på frågan genom att börja provlasta bergmassa på båt vid Blasieholmens kaj mot Skeppsholmen.
– Det här gör vi tillsammans med Stockholms stad. Det handlar om att utvärdera miljöbelastning och även ekonomi, säger kommunikationschef Marianne Dunér.
K-märkta marina byggnader som Tullhuset från 1876 och hundraåriga hamnmagasin. Nyrenoverade riksintresset Nationalmuseum, anrika Grand Hôtel och inte minst trånga trafikerade gator och känsliga kajstråk.
Allt samlat på en liten halvö, vid Strömmen mittemot Kungliga slottet i hjärtat av Stockholm. Det är här på Blasieholmen som 45 lastbilar per dygn – enligt nu gällande kalkyl och om i vanlig ordning vägtransport väljs– kommer att frakta sprängda schaktmassor när tunnelbanans Blå linje byggs ut.
Från Kungsträdgården, under Blasieholmen, Strömmen och Södermalm ut mot Nacka och Söderort. Anläggningen för tunnelbanans förlängda Blå linje till Nacka kommer till allra största delen att förläggas i berg.
Förvaltning för utbyggd tunnelbana, FUT, räknar med att totalt 7,4 miljoner ton bergmassor kommer att schaktas och behöva transporteras bort.
Byggstarten för tunnelbanans förlängda Blå linje till Nacka är redan avverkad. Hösten 2019 pågår inledande arbeten med rörinstallationer för grundvatten samt etablering av arbetsvägar.
Tusentals ton på Blasieholmen
På Blasieholmen kommer ingen ny tunnelbanestation att byggas. Men i anslutning till befintlig station Kungsträdgården vid Blasieholmen kalkylerar FUT ändå med att tusentals ton bergmassa ska fraktas bort. Sprängmassa som via en arbetstunnel kommer upp till en etableringsyta öster om Nationalmuseum.
Enligt FUT:s aktuella kalkyl för lastbilstrafikens ”uttransporter” kommer 4000 ton massa varje vecka att transporteras från Blasieholmen och ut på det allmänna, trånga och tättrafikerade vägnätet i Stockholms city.
Längs Nybrokajen, Strandvägen och därefter norrut mot Norra länken, E18 och bort från Stockholms innerstad.
Ett framtida scenario som hos många väcker stor oro över hur den känsliga miljön på Blasieholmen kommer att påverkas när tunnelbaneutbyggnaden de närmaste åren tar fart.
– Huvudfrågan är; vad finns det för alternativ till de här transporterna?
Det säger Björn Tarras-Wahlberg – ordförande i Stadsmiljöföreningen Blasieholmens Vänner – till Stordåhd Kommunikation, som nyligen bevakade ett på Blasieholmen av föreningen arrangerat dialogmöte i frågan.
Enligt FUT och kommunikationschefen Marianne Dunér skulle de kalkylerade 45 lastbilstransporterna från Blasieholmen utgöra ett marginellt tillskott på knappt 2 % av dagens 2 500 tunga transporter per dygn på Nybroplan.
Siffror som Björn Tarras-Wahlberg avfärdar som en lek med statistik.
– Det här är ju jättelika transporter! Man borde kunna hitta en lösning med pråmar, helt enkelt.
Kommande oktoberveckor planerar Björn Tarras-Wahlberg att själv promenera bort till Museikajen bakom Nationalmuseum för att studera provlastningen av redan på 70-talet sprängda bergmassor.
Massor som fram till idag fyllt igen en påbörjad arbetstunnel när tunnelbanan den gången, kantad av Almstriden, drogs fram till Kungsträdgården.
”Nästan fornminne”
Att FUT från tidigare cirka 70 tunga lastbilstransporter per dygn med bergmassa från Blasieholmen nu sänkt prognosen till 45 är ”intressant”, anser Björn Tarras-Wahlberg.
Men det påverkar inte hans och Stadsmiljöföreningen Blasieholmens Vänners grundinställning till den i anslutning till tunnelbanebygget förväntade tunga lastbilstrafiken.
Blasieholmens Vänner var även drivande i motståndet mot ett Nobel Center på just Blasieholmen och fick Mark- och miljödomstolen med sig i en dom mot det nu avskrivna projektet.
– Domstolen sade nej till 30 busslaster varje dag. Här talar man om 45 lastbilslaster. Det är ju betydligt värre!
Som ordförande för Blasieholmens Vänner hänvisar Björn Tarras-Wahlberg till domstolsutlåtandet när han beskriver halvön mitt i Stockholm som ”nästan ett fornminne” med sina hundraåriga tullhus och hamnmagasin.
Marina kulturskyddade miljöer och byggnader av riksintresse som, förutom transporter av det ena eller det andra slaget, helt eller delvis kommer att tas i anspråk när Blasieholmen blir en arbetsplats för utbyggnaden av tunnelbanans Blå linje.
– Tunnelbanesträckningen är bra. Den gillar alla. Felet är att Blasieholmen blir en plats för stora byggverkstäder. Det borde man försöka ta vid Sofia istället. Eller rentav på Skeppsholmen.
Kommunikationschef Marianne Dunér på FUT påminner för sin del om att arbetstunneln på Blasieholmen bara är en av sammanlagt åtta arbetstunnlar för hela utbyggnaden.
– Det är en liten del av massorna som ska ut den vägen. Den kommer att användas under en ganska kort period, ett till två år.
Provlastning på båt
FUT har tidigare – bland annat med hänvisning till ”produktionstekniska svårigheter”, avlägsna mottagningshamnar, grunda sjödjup och kostnader – valt bort sjöfart som transportmedel.
Men under andra halvan av oktober med start nu på måndag genomför alltså ändå förvaltningen, i samarbete med Stockholm stad, provlastning av bergmassor på båt för sjötransport.
– Det här är ett känsligt område så vi vill att man använder sjötransport. Men funkar det inte, så funkar det inte. Vi kommer att utvärdera det här testet och se vad det får för effekter, säger godsstrateg Amanda Baumgartner, Trafikkontoret, Stockholms stad.
FAKTA I KORTHET:
Utbyggnad av tunnelbanans Blå linje.
Projektledning: Förvaltning för utbyggd tunnelbana, FUT
Sträckning: Kungsträdgården – Nacka
Nya stationer: Sofia, Hammarby kanal, Sickla, Järla, Nacka.
Tidplan: 2019-2026/27
Bilden: Tunnelbanans Blå linje byggs ut från Kungsträdgården/Blasieholmen mot Nacka och Söderort genom i huvudsak i berg sprängda spårtunnlar.
Bild: Region Stockholm, Förvaltning för utbyggd tunnelbana
