Transportföretagen har tagit del av Transportstyrelsens tillståndsmätning som presenterades i dag (den 23 oktober). Det är glädjande att den visar att utvecklingen går i rätt riktning på flera områden som kör- och vilotider, teknisk beskaffenhet, lastsäkring och körkortsbehörighet.
Det är även positivt att Transportstyrelsen uppmärksammar det arbete branschen själva lägger ner för att öka regelefterlevnaden på kör- och vilotidsområdet.
Mätningen bekräftar också att den utländska trafiken ökar på svenska vägar. Det är resultatet av att vi har haft några ekonomiskt goda år med ökad handel, men också ett tecken på en långsiktig utveckling där svensk åkerinärings konkurrenskraft stadigt försvagats.
– Sverige kan inte ensidigt höja kostnaderna för svensk vägtransportsektor, vi måste kunna konkurrera på mera jämlika villkor, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef, Transportföretagen.
För svenska förare visar mätningen en ökad regelefterlevnad av kör- och vilotidsregelverket från 69 procent 2015 till 80 procent 2019 och med andelen mindre överträdelser blir regelefterlevnaden 95 procent, medan den för utländska förare har sjunkit. Trots att Transportstyrelsen ser positivt på ökningen för svenska förare anses regelefterlevnaden på 80 procent vara en låg siffra i jämförelse med andra variabler men vi anser att det inte är rimligt att jämföra med andra kontrollområden.
– Det är glädjande med så hög regelefterlevnad av kör- och vilotider, eftersom det i dag är krångligt med registrering i färdskrivarna och att det därför lätt blir fel, säger Tina Thorsell.
När det gäller ökningen av andelen förare med hastighetsöverträdelser är detta bekymmersamt. Det är en fråga som branschen fortsatt måste jobba med. Även studien om lastbilsförarnas sociala villkor stämmer till eftertanke. Studien visar exempelvis att var femte förare som kör för utländska arbetsgivare bara kommer hem någon gång per halvår.
– Vi måste påminna oss om att det bakom varje transport finns en kund, en transportköpare som måste tänka hållbart – jakten på lägsta pris ska inte längre avgöra, utan det ska vara en hållbar transport ur både trafiksäkerhetshänseende, socialt hållbar och miljömässigt hållbar, avslutar Tina Thorsell.
Det finns slutligen ett behov av mer statistik kring cabotagetransporter. Olyckligtvis var underlaget för tillståndsmätningen på detta område för litet för att dra några nya slutsatser kring utvecklingen.
