Larmklockorna ringer i Sverige. Utsläppen av växthusgaser har reducerats med 26 procent sedan 1990, men det räcker inte. För att bromsa utsläppen ytterligare, måste man framför allt komma åt svensk privatbilism, resonerar flera politiker, utredare och samhällsdebattörer. Detta trots att det ur ett globalt perspektiv är ett mindre problem.
Det här anser Bensinupproret.
”Snart lägger S, MP, C och L fram en gemensam budget i Riksdagen som innebär en återgång till den automatiska överindexeringen av bränsleskatten. För att kompensera för detta sänks skatten, men bensin och diesel blir ändå 15 respektive 10 öre dyrare per liter, rapporterar Dagens Nyheter.
En försämring av avdraget för bilresor till och från arbete ligger också i röret. Regeringens miljöpartistiska utredare Lennart Olsen har lämnat ett förslag som, om det blir verklighet, kommer att drabba 200 000 svenskar som behöver bilen för att ta sig till jobbet.
De som har kortare resväg än 3 mil blir helt av med avdraget. Man får inget avdrag om man kör längre än 8 mil. Själva milersättningen sänks från 18,50 kronor per mil till 6 kronor per mil, om förslaget går genom.
Att arbeta på en annan ort än där man bor är i dag en självklarhet. Men förslaget är en käftsmäll inte bara mot bilpendlarna, utan även mot företagen i glesbygden, som kommer få ännu svårare att rekrytera rätt kompetens.
Sverige svarade år 2017 för 0,14 % av världens samlade utsläpp av växthusgaser, medan Kina svarade samma år för nästan 30 % procent av utsläppen. Det är mer än USA och hela EU tillsammans. Sveriges Television rapporterar dessutom att Kina ökade sina utsläpp med 30 procent år 2017. Landet bygger också allt fler kolkraftverk.
Det är uppenbart att man inte löser klimatfrågan genom att försämra ekonomin till de som bor på landet. Bara försämringen av reseavdraget i samband med resor till arbetet kommer att kosta 1 miljard kronor för de som drabbas, men reduktionen av Co2-utsläppen motsvarar knappt 1 procent av vad hela den svenska fordonsflottan släpper ut, enligt nationalekonomen Johan Lidefeldt hos Svensk Näringsliv. Han rekommenderar i stället en gradvis elektrifiering av fordonsflottan och en allmän teknikomställning.
En förutsättning för att över huvud taget kunna nå målet om nettoutsläpp av växthusgaser till 2045 är att drivmedelsskatten höjs så mycket att priset vid pump åtminstone fördubblas, enligt rapporten Klimatmål på villovägar av forskaren Per Kågeson. Även Kågeson ifrågasätter rimligheten i så kraftfulla åtgärder och menar istället att det högt ställda målet i transportsektorn är onåbart och bör omprövas. Han kommer också med en mängd förslag i sin slutsats som skulle ha bättre effekt än att använda drivmedelsskatten som slagträ.
I ett tioårsperspektiv menar Kågeson, precis som Johan Lidefeldt, att transport- och energieffektivisering, elektrifiering och en ökad användning av inhemska biodrivmedel utgör de viktigaste medlen för att minska vägtrafikens utsläpp. Detta är något Bensinupproret också står bakom. Det kan bäst uppnås med hjälp av utveckling och satsningar. Straffskatter kommer istället att ha motsatt effekt.
Förutom E85 kan många bilar idag köras på HVO100, som är en helt fossilfri ersättning för diesel. Låt oss stimulera distributionen av nya drivmedel och laddstationer snarare än att försvåra tillvaron för bilisterna.
Politiker, byråkrater och miljöaktivister som vill öka bensinskatten och förstöra för pendlarna tillhör elit som struntar fullständigt i hur vanliga människor lever. Samtidigt har politiken som har förts de senaste fem åren inte gett någon större reduktion av utsläppen. Från 2016 till 2017 föll utsläppen med bara 0,5 procent. Under 2018 ökade utsläppen med en halv procent igen och understryker den ineffektivitet som dagens drivmedelspolitik medför. Om man dessutom ökar elektrifieringen samtidigt som den svenska kärnkraften monteras ner, kommer utsläppen istället att öka eftersom Sverige då får importera el från kolkraftverk på kontinenten.
Därför vill Bensinupproret se förnuft och effektivitet istället för fanatism i miljödebatten, till det bästa för miljö, samhällsekonomi och varje enskild medborgare. Bakom Bensinupproret 2.0 står föreningen Uppror, som fortsätter breda ut sig i landet. Näst på tur står bildandet av lokalavdelningen i Enköping den 8:e november. Det är dags att ställa om till samhällsvänligt!”
Lokalavdelningen av föreningen Uppror, Enköping
Hans Albertsson, vice ordförande Uppror
