Hornsgatan i Stockholm fick den första miljözonen i landet för lätt trafik och fler städer väntas följa efter. I bland annat Göteborg pågår en utredning om vilka platser som skulle kunna bli aktuella som miljözoner.
Men åsikterna om miljözoner går starkt isär. Det visar en Sifo-undersökning gjord på uppdrag av bilförmedlaren Kvdbil.
Den 15 januari i år infördes den första miljözonen klass 2 på Hornsgatan på Södermalm i Stockholm, vilket innebär förbud mot bilar som släpper ut farliga mängder kväveoxider. Fler städer väntas nu följa efter för att klara lagstadgade miljökvalitetsnormer. I Malmö, Göteborg, Uppsala, Jönköping, Borås och Örebro har politiska krav på miljözoner förts fram. Men långt ifrån alla ger miljözonerna grönt ljus. I Kvdbils Sifo-undersökning är en majoritet av svenskarna positiva (52 %), men så mycket som var fjärde är emot (27 %) och nästan lika många är osäkra (21 %). Bland storstadsbor är förhållandet mellan ja- och nejsägare ungefär lika stort.
– Luften i våra städer måste bli friskare och miljözoner är ett sätt att göra det på. Samtidigt förstår jag att det finns ett visst motstånd. Meningen med miljözoner är att driva på förnyelsen, men på kort sikt kommer det vara negativt för många hushålls mobilitet, säger Kvdbils försäljningschef Madeleine Fritz som också ser klimatrisker med miljözoner.
– Precis som trängselskatter riskerar miljözoner driva service ut från städerna vilket gör att bilberoendet ökar. Det kan också göra att fler väljer en äldre bensinbil i stället för en nyare bil med lägre utsläpp. Äldre bensinbilar släpper ut färre skadliga partiklar, men har i stället högre utsläpp av koldioxid och är sämre för klimatet, fortsätter Madeleine Fritz.
På Hornsgatan stoppar den nyinrättade miljözonen var femte bil av de cirka 20 000 bilar som tidigare passerat per dygn. 2022 skärps reglerna och då handlar det om var tredje bil, enligt Trafikkontoret i Stockholm.
Bilägare som bryter mot miljözonsförbudet riskerar böter på 1 000 kronor och det är polisen som ska kontrollera att bestämmelserna efterlevs. Men många bilägare har dålig koll, framgår det vidare av undersökningen. I Stockholm svarar var tredje bilägare (31 %) att de inte vet om deras bil klarar kraven. I Göteborg och Malmö är osäkerheten ännu större, nära varannan (44 % resp. 47 %).
– Informationen måste bli bättre om regelverket ska kunna efterlevas och inte ta polisens resurser i anspråk i onödan. Redan om två år skärps reglerna ytterligare och då kommer ännu fler bilar att svartlistas, säger Madeleine Fritz.
Den 15 januari infördes den första miljözonen omfattande personbilar i Sverige.
Om miljözoner klass 2
Sedan årsskiftet kan kommuner besluta om att stänga ute vissa fordon från särskilt miljökänsliga områden genom att införa miljözon klass 1, 2 eller 3. Miljözon klass 2 omfattar personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar (upp till 3,5 ton). Till en början kommer bensin-, diesel-, gas- och etanolbilar som uppfyller utsläppskraven för Euro 5 eller Euro 6 samt elbilar och bränslecellsbilar att få köra i zon 2. Från och med den 1 juli 2022 skärps kraven för bilar med kompressionstända motorer till att de ska uppfylla Euro 6. Skärpningen gäller även elhybrider och laddhybrider med dieselmotor.
Källa: Transportstyrelsen
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes i Kantar Sifos webbpanel under perioden 5-10 februari 2020. Totalt intervjuades 1604 personer i åldern 16-79 år, varav 1164 bilägare. Webbpanelen är riksrepresentativt rekryterad utifrån slumpmässiga urval. Det förekommer ingen självrekrytering i Sifos webbpanel.
