Den skatteneutralitet som enligt EU-kommissionen ska eftersträvas vid övergången från en beräkningsmodell till en annan för skatt, gäller således inte för husbilar i Sverige efter 1 september 2019.

Husbilens betydelse för Sverige, industrin och campingnäringen

Branschsektorn för husbilar har 5 000 årsanställda inom tillverkning, försäljning och service av husbilar. Till detta kommer underleverantörer av komponenter till de svenska husbilstillverkarna och verkstäder som utför service av lätta transportfordon. Den årliga omsättningen uppgår till cirka 13 miljarder SEK enbart i Sverige. Totalt finns cirka 290 000 registrerade husvagnar och 105 000 husbilar i Sverige. Branschen som helhet (tillverkare samt camping) omsätter i Sverige cirka 20 miljarder SEK årligen. Campingnäringen är av stor betydelse för besöksnäringen och sysselsättningen. Totalt sysselsätter den cirka 10 000 personer, varav nästan 80 procent är säsongsanställda. I glesbygd är campingarna viktiga för besöksnäringen, men de är även viktiga arbetsgivare då de ofta erbjuder unga deras första kontakt med arbetsmarknaden. Campinggäster i Sverige beräknas spendera 7 miljarder SEK per år enligt en rapport från Resurs. Husbilsgästerna står för cirka 25 procent av övernattningarna, vilket innebär att de omsätter cirka 2 miljarder SEK per år i Sverige.

När klimatpåverkan för semester diskuteras går det inte att ta hänsyn enbart till transporten, transportmedlets påverkan, utan ett mer korrekt helhetsmått är det samlade, totala, klimatavtryck som semestern innebär. Norska forskningsinstitutet, Østfoldforskning vid Högskolan i Fredrikstad, har genomfört en så kallad livscykelanalys av husbilen. I den har de jämfört husbilen mot andra semesterformer (Brekke, 2018). I forskningsstudien jämförs inte enbart transportens klimatpåverkan mellan olika semesterformer utan även hela klimatpåverkan under hela semestern. Ett annat forskningsinitiativ, som också jämför olika semesterformer ur ett miljö- och klimatperspektiv, är samarbetet mellan Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet kring räknesnurran Klimatsmart Semester (www.klimatsmartsemester.se). Detta projekt har generat en beräkningsmodell, räknesnurra för publikt bruk, som jämför olika semesterformer med varandra. Variablerna är destination, antal personer, antal semesternätter samt transportmedel.

Slutsatsen av de här båda forskningsprojekten är att husbilen, jämförelsevis, har en lägre/låg miljö- och klimatpåverkan än andra semesterformer så som charter, båt, flyg till storstäder, kryssning med flera. Lägger man i variabeln, barnfamilj med två vuxna och två barn, framstår husbilen som ett av de allra mest klimatsmarta och hållbara semesteralternativen.

Den ökade skattens konsekvenser för näringslivet och staten

Den nya skatten, enligt WLTP, har redan påverkat husbilssektorn mycket negativt. På sikt riskerar den även att ge negativa konsekvenser på besöksnäringen, såväl kommersiella som miljömässiga. Detta riskerar inte bara att påverka besöksnäringen negativt utan också att höja de klimatutsläpp som alternativa semesterformer genererar. Alternativt kommer kunden istället för att köpa ett nytt fordon välja att importera ett tre år gammalt fordon från annat land. Då uteblir momsintäkter för staten och fordonen kommer att inneha en sämre avgasreningsklass mot motsvarande nytt fordon.

Om konsumenterna väljer att importera begagnade husbilar i stället för att köpa fabriksnya husbilar i Sverige, innebär det uteblivna momsintäkter i storleksordningen minst 0,7 miljarder SEK. (Med ett snittpris på 1 000 000 SEK blir momsbortfallet 250 000 SEK per bil som införs som begagnad jämfört om den hade sålts som ny i Sverige.) Dessutom kommer ägarna av dessa införda husbilar att betala en årlig vägtrafikskatt som är lägre än vad ägarna av motsvarande bilar idag betalar – således ytterligare sänkta skatteintäkter.

Detta riskerar inte bara att påverka besöksnäringen negativt utan också att höja de klimatutsläpp som alternativa semesterformer genererar.

Sammanfattningsvis:

● Husbil är en klimatsmart semesterform

● Risk för import som snedvrider konkurrens

● Momsbortfall för staten

● Sysselsättningen påverkas negativt

SFVF vill ha en beskattning som tar hänsyn till husbilens verkliga särart som ett unikt fordon som i första hand är avsett för boende samt har en verklig körsträcka (688 mil/år enligt TRAFA) och körprofil som kraftigt avviker från WLTP-modellen för personbilar. HRF:s** beräkning är att detta motsvarar cirka 60 procent av nuvarande skatteuttag enligt WLTP. Alternativt: En beskattningsmodell, eftersom beräkning enligt WLTP är för instabil för att vara relevant, som istället utgår helt från att varje husbil är ett helt unikt och hantverksbyggt fordon som i första hand är avsett för boende.

En ytterligare dimension, som definitivt inte är att förringa, är de indirekta konsekvenserna som minskad efterfrågan, försäljning och bruk av husbilar innebär för sysselsättningen inom tillverkning, försäljning och underhåll. Uppskattningsvis kan uppemot 500 arbetstillfällen, minst 10 procent av näringen, påverkas negativt av nuvarande lagstiftning. Ett minskat bruk av husbil kommer även att påverka besöksnäringen negativt.

Mot bakgrund av framlagda fakta och rådande omständigheter yrkar SFVF i enlighet med HRF att de möjligheter som finns för korrigering skatteuttaget används. Skatten i dess nuvarande form måste anses som ”olycklig”, ett synsätt som delas med Transportstyrelsen.

SFVF stödjer till fullo HRF:s arbete med, opinionskampanjen ”Husbilskampen – för rättvisare beskattning av husbilar”. Denna kampanj stöds även av branschorganisationen ”Camping Sverige” samt klubbar och medlemsorganisationer inom husbil och husvagn.”

Bo Ericsson, vd SFVF

Ulf Stefansson, jurist SFVF

** HRF – Husbilsbranschens Riksförbund