Både elbussar och utrustning för laddning finns redan på marknaden och är fullt utvecklade. För den som handlar upp trafik med elbussar är det viktigt att också tänka igenom andra aspekter förutom själva tekniken. Vilka aktörer ska göra vad och vem ska äga vad? Hur ska digitalisering utnyttjas? Och hur kan elbussarna bidra i ett bredare samhällsperspektiv och förbättra både infrastrukturen och miljön i staden?
Bilindustrins utveckling av eldrivna personbilar ligger till grund för de eldrivna bussar som erbjuds idag. Bilindustrin har svarat för utvecklingskostnader för både fordon och teknik för laddning. Bland annat ett pilotförsök i Göteborg med Volvo, Chalmers och Västtrafik som partners, banade vägen för fullskaliga satsningar.
– Det var ett lyckat försök som visade att eldriven busstrafik är möjlig och fördelaktig, säger Henrik Holmér, vd för LaddAlliansen Nordic AB. Några fler pilotförsök behövs inte, i varje fall inte när det gäller den konduktiva laddningstekniken.
Vem ska betala?
Om bilindustrin betalar för utvecklingskostnaderna gällande själva teknologin, vem ska då betala för den laddinfrastruktur som behövs? Elbussar kan antingen laddas i bussdepån, ute på linjen eller med en kombination av de två strategierna.
– I flertalet fall är nog den bästa lösningen att trafikoperatören också äger laddinfrastrukturen, fortsätter Henrik Holmér. Då har operatören kontroll på både fordonsflottan och laddarna.
Trafikåtagandet för operatörerna har oftast en kontraktsperiod på 8+2 år. Det är möjligt att skriva in i kontraktet att operatören efter perioden har möjlighet att sälja laddinfrastrukturen till beställaren, alternativt en annan operatör, för ett visst restvärde.
Det finns också exempel på att elnätsägare bygger laddinfrastruktur, alternativt görs detta av bussleverantören, eller den region eller kommun som upphandlar trafiken.
– Idag finns standard för hur laddinfrastruktur kan byggas och det går fort att få den på plats, så länge som effekten i elnätet räcker till, betonar Henrik Holmér. Branschen har också utvecklat laddutrustning som är modulär och går att flytta, exempelvis om busslinjer dras om.
Mycket att tänka på
Den regionala kollektivtrafikmyndighet eller kommun som handlar upp trafik, bör alltså på ett tidigt stadium planera hur rollerna ska fördelas, vem som ska ansvara för vad och vilka affärsmodeller som ska användas. Glöm för all del inte att uppge i förfrågningsunderlaget hur mycket elbusstrafik respektive övrig busstrafik som upphandlas, eftersom elbussar för närvarande är dyrare.
Beställarens krav kan driva på utveckling av både teknik och affärsmodeller. Staden Hamburg ska ha fossilfri busstrafik 2030 och man har som ett första steg beställt 530 elbussar. Kravet var en räckvidd på 200 km på en laddning och 150 km för ledbussar, vilket leverantören lyckas leva upp till.
I Sverige finns redan en rad lyckade satsningar med elbussar i ordinarie trafik, bland annat i Göteborg, Malmö och Östersund. I Jönköping görs en stor satsning med 45 elbussar, depåladdare och tio pantografladdare ute på linjerna.
Den som upphandlar kollektivtrafik bör också beakta vilka digitala lösningar som kan användas. Det handlar om att övervaka bussarnas färd och laddningsstatus, samt möjligheter att justera tidtabellerna, men också elförbrukning, underhåll och serviceintervall. Digitalisering bör dessutom användas som stöd för vald affärsmodell.
Bidrag till investeringar och projekt
Beställare, operatörer och andra intressenter har möjligheter att få ekonomiskt stöd för satsningar på elbussar. Aktuella i sammanhanget är Klimatklivet, Elbusspremie, Fordonsstrategisk Forskning och Innovation samt Stadsmiljöavtal.
– När det gäller stöd respektive skatter funderar jag på varför det är energiskatt på el för bussdrift men inte på el för tågdrift, påpekar Henrik Holmér. Dessa trafikslag borde konkurrera på lika villkor.
– Hur som helst går utvecklingen just nu mycket snabbt med att introducera elbussar. Det är förstås en välkommen utveckling, då alltfler flyttar till städerna som blir allt tätare. Eldrivna bussar är ett viktigt bidrag till förbättringen av stadsmiljön, avslutar Henrik Holmér, vd för LaddAlliansen Nordic AB.
