Nyheter

Hamnen i Piteå byggs ut

Tillväxt i det regionala näringslivet och ökade godsmängder ligger bakom utbyggnaden av hamnen i Piteå. Den nya kajen som stod klar 2018 kompletteras nu med 55 000 kvadratmeter nya lagringsytor som skapats genom utfyllnad i vattnet.

Hamnen i Piteå etablerades på sin nuvarande plats 1972. Tillväxt inom både import och export gjorde att en utbyggnad av hamnen inleddes 2012. Stabilt ökande behov inom skogsindustrin och uppbyggnaden av förnyelsebar energi i regionen är starka drivkrafter bakom utbyggnaden av hamnen.
Förutom en växande skogsindustri med flera betydande producenter av papper och sågade trävaror har Piteå även produktion av biobränsle med råvara från pappersbruken och även uppbyggnaden av Europas största vindkraftpark i Markbygden.

Utbyggnaden, som delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, har skett i tre etapper. Den första genomfördes 2012–2014 och innebar förbättring av bärighet, elektrifiering av järnvägen och nya lagringsytor.

I samband med etapp två 2015–2018 bytte hamnen namn till Piteå Port & Hub för att betona betydelsen av intermodala transporter. En 115 meter lång ny kaj byggdes, liksom 10 000 kvadratmeter upplyst lagringsyta.

Korta transportvägar

I etapp tre som nu pågår skapas ytterligare lagringsyta på 55 000 kvadratmeter. Det sker både på land och genom utfyllnad i vattnet. Till det behövdes det cirka 500 000 ton jord och bergmassor.

– Vid upphandlingen hade vi med parametrar som innebar att entreprenörer fick pluspoäng ju kortare transportväg för massorna de kunde erbjuda. Resultatet blev bättre än väntat, som längst transporterades massor sju kilometer, berättar Lars Wikström som är infrastrukturansvarig på Piteå Port & Hub.Bland annat kunde 180 000 ton överskottsmassor hämtas från ett bygge på en industritomt tvärs över vägen från hamnen. Från den har morän körts med dumper till utfyllnadsplatsen i hamnen. Resterande material i form av berg har körts med lastbil från entreprenören Nyabs närbelägna bergtäkt. När materialet tippats bladades det ut med två Caterpillar bandschaktare, en D6:a och en D8:a.

Överlast i ett halvår

För att ta ut sättningar har sedan en del av ytan, främst delen som fyllts ut i vattnet, legat under överlast i ett halvår. Två ytor på cirka 22 000 kvadratmeter fick en överlast med en meter berg i storleken 0–600. På övriga ytor ligger en meter berg ovanpå moränen som kommer att utgöra del av terrassen för färdiga ytor.

– Det är lite speciellt att fylla material i vatten. Det är svårt att veta exakt hur mycket det ska sätta sig. För att mäta sättningen använde vi så kallade peglar. Det är en platta som sätts mellan moränfyllen och bergfyllen. I plattan sitter en stång som sticker upp ovan mark. Stångens läge över mark mäts under hela byggtiden och vi får då reda på hur mycket materialet satt sig, förklarar Josefin Eriksson som är platschef på Nyab.

Betongmarksten och asfalt

I början av september hade överlasten just schaktats bort och arbetet med justering och bärlager inletts. Sedan ska området förses med olika typer av slitlager. Närmast kajen används höghållfast betongmarksten, så kallad hexasten. Den ytan ska bland annat klara lasten av containertruckar med drygt 100 tons axellast och punktlaster från mobila hamnkranar överstigande 200 ton.

Längre in används bitumenbeläggning i varierande tjocklek beroende på vad som ska lagras. Där kraven är högst läggs tre lager, först asfaltgrus, sedan ett polymerförstärkt bindlager och sist ett slitlager asfalt. På övriga lagringsytor läggs två bitumenlager av något högre kvalitet för att klara höga axellaster.

– Vi måste ha hårdare bitumen än vid normal asfaltering. Containrar har fyra tassar i hörnen och dom sjunker ner i normal asfalt. Vilka slitlager man ska använda är ett komplext problem för alla hamnar. Det finns ingen standard så vi får experimentera för att hitta rätt nivå. Helst skulle vi vilja lägga betongmarksten på hela området, men det blir för dyrt, konstaterar Lars Wikström.

1 100 vindkraftverk

Den 55 000 kvadratmeter nya lagringsytan som nu skapas är redan efterfrågad för de kommande fem till tio åren. Behoven kommer bland annat från pågående uppbyggnad av vindkraft i regionen.

– Markbygden ska bli Europas största vindkraftpark med totalt 1 100 vindkraftverk. Hittills har cirka 400 byggts, så merparten återstår. Då behövs det lagringsytor i hamnen, säger Lars Wikström.

I etapp 3 av utbyggnaden av Piteå Port & Hub ingår även att förse de nya lagringsytorna med belysning. Dessutom stängslas hamnområdet in och förses med ett säkerhetssystem som ska skydda både fartygen och hamnanläggningen. Säkerhetssystemet följer den internationella ISPS-koden (International Ship and Port Facility Security code) som beskriver grundkraven för säkerhetsarbetet i en hamnanläggning.

Ulrika Nilsson, vd på Piteå Port & Hub, berättar att bolaget har arbetat länge med analys, projektering och utformning av infrastruktur inför utbyggnaden, för att uppfylla de krav hamnens kunder ställer för dagens och framtidens transporter.

– Det är mycket glädjande att Piteå Port & Hub tillsammans med den kontrakterade operatören ShoreLink fullt ut kan ta hamndelen i drift under 2021. Vår gemensamma målsättning är att kunna ta emot fler fartyg, tåg och lastbilar via hamnen och erbjuda fler hållbara logistiklösningar till regionens näringsliv.

FAKTA:

Utbyggnad av hamnen i Piteå
Tidplan: augusti 2019–november 2020
Byggherre: Piteå Hamn AB
Generalentreprenör: Nyab Sverige AB
Kostnad: 200 Mkr

PÅ bilden: – Vilka slitlager man ska använda är ett komplext problem för alla hamnar. Det finns ingen standard så vi får experimentera för att hitta rätt nivå, säger Lars Wikström som är infrastrukturansvarig på Piteå Port & Hub

Bild: Ulrika Weinz