Nyheter

Echandia Marine – världsledande på att bygga eldrivna fartyg

Pampas Marina i kanten av Mälaren alldeles utanför Stockholm ligger Echandia Marine. Företaget började 2012 att utveckla drivlinor för eldrivna kommersiella fartyg. Det första projektet var elfärjan Movitz som idag går i kommersiell passagerartrafik på Riddarfjärden i Stockholm.

Sedan följde världens första flotta av eldrivna kollektivtrafikbåtar som nyligen invigdes i Köpenhamn. De har också Echandias batterisystem ombord. Ännu så länge är det främst passagerarfärjor och bogserbåtar som drivs med el. Laddningen sköts en gång per timme då båtarna landar vid kaj och får kontakt med en strömkälla som på sex minuter kan återladda den förbrukade energin.

– Men vi arbetar även på system för oceangående fartyg, fast då får det bli med bränslecellsteknik säger Echandias vd och grundare, Magnus Eriksson.

Magnus har, liksom flera av de sexton anställda på Echandia en bakgrund som ubåtskonstruktör. Ubåtar går som bekant på el när de är i undervattensläge.

Echandias fokus ligger framför allt inom smart batteriteknik och hur ström både lagras och hämtas fram på det mest effektiva och säkra sättet. Säkerhetsnivån ute på sjön måste vara mycket högre än på land och därför har Echandia valt att fokusera på LitiumTitan batterier (LTO) som både är betydligt säkrare och snabbare att ladda än de idag vanliga NMC-batterierna som används i mobiltelefoner och bilar.

På sistone har Echandia slutit ett avtal med världens största tillverkare av bogserbåtar, holländska Damen, som man utvecklar eldrivlinor åt. Echandia har även varit med och utvecklat batteridrivna tåg samt system för att lagra vindkraftsel.

Bland Echandias internationella samarbetspartners återfinns företag som ABB, Siemens, Vattenfall och inte minst batterijätten Toshiba.

– Klimatsituationen kräver alternativa sätt att sköta transporter, även transporter till sjöss. Några intressanta nischer där elfartyg börjat användas är i stadsnära transporter och bogserbåtar. Men när bränslecellstekniken börjar användas på allvar blir även tunga transoceana transporter möjliga utan utsläpp, avslutar Magnus Eriksson.