Under en femårsperiod investeras 1,4 miljarder kronor för att utveckla och förbättra hamnen i Umeå. Hamnen anpassas för bland annat Wasalines nya färja, ökade godsmängder från SCA och en förväntad ökning av den totala godsmängden på grund av överföring av transporter från väg till sjö.
– Vissa kajdelar i hamnen är 60–70 år gamla och de har renoverats i omgångar under åren. Nu går det inte längre att renovera utan vi måste riva och bygga nytt, säger Patrik Rudolfsson som är hamnkapten på Kvarken Ports som driver Umeå Hamn.
SCA investerar 7,5 miljarder i bland annat en ny pappersmaskin vid sin anläggning i Obbola som ligger mitt emot hamnen i Umeå. När den är klar för produktion 2023 ökar kapaciteten från dagens 450 000 ton till 750 000 ton. SCA:s produkter skeppas ut från Umeå Hamn och den väntade ökningen är en stor anledning till restaureringen av hamnen.
– Till det kommer att Trafikverket i en studie räknar med en stor ökning av mängden gods som kommer att behöva skeppas via hamnen i Umeå till 2040. Detta då godstransporter ska överföras från väg till sjö för att klara klimatmålen. Dessutom väntas mer gods i form av bland annat vindkraftkomponenter, virkestransporter och specialgodshantering. Sammantaget gör det att vi måste kunna ta emot större fartyg på ett säkert sätt.
Bredare och djupare farled
För att hamnen ska kunna ta emot större fartyg driver Trafikverket och Sjöfartsverket ett farledsprojekt som innebär att vissa delar av farleden in till hamnen ska breddas och fördjupas. Farleden kommer att ha ett ramfritt djup på 12,5 meter.
– Varuvärdet på godset är högre i Umeå Hamn än i närliggande hamnar. Det korta avståndet mellan Umeå och Vasa gynnar oss, liksom bygget av Norrbotniabanan. Med omlastningsterminalerna i Hillskär och Dåva kommer det att innebära kortare transporter på väg innan godset kan lastas om på järnväg, säger Patrik Rudolfsson.
Terminal Hillskär, som är Umeå hamns kombiterminal, togs i bruk i somras. I samband med bygget av Norrbotniabanan byggs även en godsterminal i Dåva strax norr om Umeå.
Ny miljövänlig färja
I början av 2021 får Wasaline en ny miljövänlig färja för trafiken mellan Vasa och Umeå. Den drivs av LNG (flytande naturgas) och biogas på öppet hav och av el genom skärgården. För att ta emot den nya större färjan pågår utbyggnad av färjeterminalen, nya passagerargångar och nya ramper för färjetrafiken.
En utfyllnad ska göras i vattnet vid färjeterminalen för att skapa yta som underlätta för bilar och lastbilar som kommer med färjan att ta sig ut från området. På den utfyllda ytan byggs även två stycken hundra meter långa filer där lastbilar kan ställas upp i väntan på tullkontroll.
Nästa steg i projektet blir att norra kajen rivs och ersätts av en helt ny 350 meter lång kaj. Det ramfria bottendjupet blir 8,20 vilket innebär att kajen kan ta emot fartyg med maximalt djupgående på cirka 7,40.
Containrar närmare fartygen
Direkt söder om norra kajen ska ett område fyllas ut och på så sätt skapa 5–6 hektar mer yta för bland annat containerhantering.
– Den nya containerhanteringen hamnar närmare fartygen än i dag. Det gör bland annat att SCA kommer att spara 2–3 miljoner kronor varje år på sina transporter.
Nuvarande oljekajen är i dåligt skick. Därför byggs en helt ny energipir som placeras närmare hamnområdets mitt där oljecisternerna ligger. När den är klar rivs den gamla oljekajen.
RoRo-rampen kommer också att restaureras. Under tiden dessa arbeten genomförs flyttas en del trafik till södra kajen. När norra kajen, energipiren och RoRo-rampen är färdiga ska även södra kajen byggas om.
Lagerytor och magasin
I utbyggnaden av Umeå hamn ingår även lagerytor för bland annat uppställning av delar till vindkraftverk. Det ska även byggas två nya magasin på 7 000 kvadratmeter vardera där bland annat sågade produkter från skogsindustrin kan lagras.
En yta skapas för Umeå Energi, där risksopor kan tas emot. Soporna ska anlända med fartyg eller pråm till hamnen och köras vidare med lastbil eller järnväg till godsterminalen i Dåva.
– En stor utmaning i projektet har varit att beräkna transportvägar, optimera kajytor och räkna ut var allt gods ska lagras mest effektivt. Det har varit många simuleringar för att få alla vinklar rätt, konstaterar Patrik Rudolfsson.
