Väl fungerande infrastruktur och hållbara transporter för näringslivets konkurrenskraft och för Sverige som nation är utgångspunkten för Green Cargos remissvar över Trafikverkets inriktningsunderlag:
”Green Cargo anser att inriktningsunderlaget i delar är bra och utförligt. I vårt remissvar fokuserar vi på ett antal viktiga områden som vi anser inte är tillräckligt belysta. Av dessa områden vill vi särskilt lyfta fram följande fem:
Ett vidgat näringspolitiskt perspektiv krävs
Green Cargo anser att Trafikverket bör få i uppdrag av regeringen att i kommande arbete med att ta fram en ny nationell infrastrukturplan analysera hur näringslivets behov av godstransporter bättre kan vägas in i infrastrukturplaneringen.
Utökad anslagsram för underhåll är centralt
För att eliminera eftersatt järnvägsunderhåll erfordras ytterligare 30 miljarder kr – en komplettering som föreslås av Green Cargo i ett planalternativ på en utökad + 20 procentsnivå under den 12-åriga planperioden 2022 – 2033. Åtgärder för att eliminera eftersatt underhåll på järnväg föreslås prioriteras mot bakgrund av hur sliten och föråldrad anläggningen är. Trafikverket kan då komma i fas med uteblivna reinvesteringar på järnvägsområdet.
En långsiktig och finansierad underhållsplan behöver upprättas
Green Cargo föreslår att regeringen i infrastrukturpropositionen anger att en långsiktig nationell underhållsplan omfattande minst 12 år skall upprättas. Planen bör även innefatta vad en ökad digitalisering och automatisering inom järnvägssektorn, såväl av själva infrastrukturen som tågoperatörernas fordon, kommer att leda till i termer av mer effektivt underhåll.
Nya stambanor måste finansieras utanför nationell infrastrukturplan
Green Cargo anser att nya stambanor bör lyftas ur anslagsramen och ha en annan finansiering. Detta för att vid ökade kostnader undanröja risken för utträngning av angelägna projekt på befintligt järnvägsnät.
Stärk kopplingarna nationellt – internationellt i inriktningsunderlaget
Green Cargo efterlyser ett starkare fokus på kopplingarna mellan de nationella och de internationella transporterna liksom på infrastrukturen i de nordiska länderna. Det finns bra formuleringar punktvis om detta i inriktningsunderlaget, men området borde ha getts ett särskilt kapitel och behandlats mera utförligt.”
