På samma sätt som Öresundsbron finansierades av privata medel, bör Öresundsmetron finansieras via Öresundskonsortiet. Samtidigt bör fler rangerbangårdar byggas och stambanan kompletteras för att få till bättre flöde i godstrafiken på järnväg.
Längre godståg ska kompletteras med längre elektrifierade lastbilar är några av de hållbarhetsmål som diskuterades i Malmö stads fjärde webbinar – Metrosnack – för framtida grönare transportlösningar.
En Öresundsmetro kan avlasta Öresundsbron från cirka 50 procent av passagerartrafiken år 2035+. När denna trafik flyttas över till metron från 2035 skapas kapacitet för minst fyra 750 meter långa godståg per timme och riktning (åtta avgångar) över Öresundsbron. Detta är en fördubbling gentemot idag då Öresundsbron kan ta två godståg per timme och riktning (4 avgångar).
Transportsektorn står för en tredjedel av klimatutsläppen. Därför görs satsningar på elektrifiering och överflyttning av transporter från väg till järnväg. I Öresundsregionen finns en strävan att gå i täten för att driva på utvecklingen för minskade utsläpp i transportsektorn.
– För att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland är Öresundsmetron viktig. När det gäller framtidens transportlösningar ligger detta varmt om hjärtat för alla malmöbor. Malmö är trots allt porten mot Europa och en Öresundsmetro är nyckeln för all arbetspendling men också en lösning för att fler transporter ska kunna gå den vägen, säger Torbjörn Tenghammar (M), andre vice ordförande i kommunstyrelsen i Malmö stad.
Enligt en dansk utredning skulle Öresundsmetron innebära 50 procent avlastning över Öresundsbron. Det finns nöjespendlare och stor arbetspendling till Köpenhamn där många unga jobbar på Kastrup flygplats (Copenhagen airport).
När Fehmarn Bältförbindelsen öppnar 2029 räknar man med en fördubbling av godstransporter. Snabbare godskorridorer öppnas upp och då riskerar Öresundsbron bli en flaskhals om inte förbindelserna blir fler över Öresund.
– Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges totala utsläppen och där tunga transporterna pekas ut. Av de 30 procent står tunga transporter för 20 procent, drygt sex procent av den totala mängden utsläpp av växthusgaser. Många tror att klimatfrågan blir löst med att lyfta över all gods till järnväg, men så enkelt är det inte. 80 procent transporteras på väg, säger Liane Ask, chef för Sveriges Åkeriföretag i Region Syd.
Åkeriföretagen är på väg att jobba mot klimatmålen och den största framgången har varit HVO Diesel gjord på färskvara och är i princip fossilfri. Men EU ifrågasätter att man använder raps för att göra diesel. HVO är en förkortning av hydrerad vegetabilisk olja.
– EU vill inte satsa på HVO, så vi tror inte att det är en långsiktig lösning, utan vi måste ha komplement. För att få till en omställning på riktigt krävs det innovationer och pionjärer. Vi i branschen jobbar också för längre och tyngre fordon för öka effektiviteten, men det är inte helt okontroversiellt då vi beskylls för att konkurrera med järnvägen, säger Liane Ask.
Logistikföretaget Billerud Korsnäs AB producerar pappersmaterial och förpackningar och behöver då långa transportlösningar.
– 70 procent av våra transporter är på järnväg och 60 procent på väg. När Öresundsbron år 2000 blev klar såg vi kopplingen med godståg över bron och idag är var fjärde transport på järnväg av våra transporter. Skulle det hända en olycka eller att det blir ett stopp har vi problem. Vi upplever i nuläget ingen kapacitetsbrist, men ingen vill ha opålitliga leveranstider, säger Ivo Fronzaroli, logistikchef på Billerud Korsnäs AB.
Stående järnvägsvagnar eller lokförarbrist vill man inte ha. Ur hållbarhetssynpunkt går bilar före tåg, även om önskan är att öka gods på järnväg.
– Vi har som hållbarhetsmål att reducera klimatpåverkan till nästan noll med tåg. Med elektrifierade bilar kan vi öka antalet transporter. Vi tycker det är bra med långa tunga lastbilar, men också längre tystare tåg, säger Ivo Fronzaroli.
Kristina Yngwe (C), ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet, Upplever att det finns en bred politisk vilja att lyfta över gods till järnväg från väg, men samtidigt att inte bara fokusera på tåg eller lastbil.
– Det är lika viktigt att titta på transporter från dörr till dörr oavsett väg eller järnväg. Vi kommer att behöva lastbilstransporter på platser där det inte finns fungerande järnväg även om järnväg är en väldigt viktig del, säger Kristina Yngwe.
Det handlar om att samverka och att bygga en kompletterande stambana som kan avlasta och få till ett bättre flöde av gods. Men som allt annat handlar det om pengar och investering.
– Vi tittar på lösningar där man inte ska behöva investera skattepengar på infrastruktur. Öresundsbron finansierades av lån och där Öresundskonsortiet nu har börjat betala ut vinst. Snart är bron helt avbetald. Lösningen att finansiera Öresundsmetron är att låta Öresundskonsortiet sköta detta, säger Torbjörn Tenghammar.
Risken finns att banavgiften höjs. Samtidigt går säkerheten före. En effektiv järnväg säkrar transporterna och om framtiden ska vara grön vill transportsektorn ha omställningsstöd för att lättare lasta om mellan transportslagen.
På bilden: Öresundsmetron skulle underlätta arbetspendlingen till Köpenhamn och samtidigt avlasta Öresundsbron med 50 procent 2035+
Foto: Peter Sørensen
