Nyheter

Västsverige har växtverk – Stora satsningar behövs för utbyggd järnväg

Det behövs stora satsningar på utbyggd järnväg i Västsverige för att möta ökande befolkning, industrins utveckling och för att förbättra kompetensförsörjningen i regionen.

Viktiga projekt är nya järnvägar mellan Oslo och Göteborg, Göteborg-Borås-Jönköping och dubbelspår mellan Göteborg och Allingsås.

– Hälften av de multinationella företag som finns i Sverige utgår från Västsverige. Det ställer stora krav på vår infrastruktur. Hälften av all containertrafik som hanteras i Sverige går via Göteborgs hamn. Hälften av all import kommer antingen via järnväg eller via hamnen till Västsverige. Det riskerar att skapa flaskhalsar om vi inte anstränger oss mer när det gäller infrastruktur.

Det konstaterade Kristina Jonäng (C), som är ordförande i regionutvecklingsnämnden i Västra Götalandsregionen på ett webbinarium med rubriken Västsverige har växtverk som hölls av Västra Götalandsregionen i dag.

Kristina Jonäng konstaterade att det främst är fyra orsaker till att Västsverige har växtverk. Det är dels regionens egna satsningar på infrastruktur som drivs på av befolkningsökningen. Det andra är industrins behov, som även handlar om hela Sveriges industriella utveckling.

Det finns även utmaningar vad gäller hela skandinaviens logistikbehov som berör Göteborg och hela Västsverige. Dessutom är det viktigt hur hela EU:s transportpolitik utvecklas för att undvika växtverk.

– Allt detta sammantaget gör att vi får oerhört stora kapacitetsproblem i järnvägssystemet i Västsverige.

Järnväg Oslo-Göteborg

Ett högt prioriterat mål är att det byggs järnväg hela vägen mellan Oslo och Göteborg.

– Så länge det inte görs riskerar vi en tröghet på arbetsmarknaden och en ohållbar trafiksituation på E6 när huvuddelen av transporterna går på lastbil. Vi behöver lyfta över gods på järnväg. EU är berett att lägga upp till 50 procent i finansiering för en järnväg mellan Oslo och Göteborg. Så vi hoppas att riksdag och regering har för avsikt att fullfölja dom här satsningarna och ta den utsträckta handen från EU, sa Kristina Jonäng.

Hon berättade även att regionens viktigaste prioritering är att bygga en järnväg mellan Göteborg och Borås.

– Då skulle vi kunna öka kollektivtrafikresorna från sju miljoner till 17 miljoner på den sträckan. Det är också viktigt att få en station i närheten av Landvetters flygplats.

Att bygga ut de fyra milen mellan Göteborg och Allingsås till dubbelspår skulle ge mycket säkrare tillgång för näringslivet till Göteborgs hamn för att snabbt få ut sina transporter. Det är viktigt för att stärka industrins konkurrenskraft.

Bygg för framtiden

Jens Holm (V) som är ordförande i riksdagens trafikutskott, pekade på vikten av förbindelsen Oslo-Göteborg-Köpernhamn-Hamburg.

– Om åtta år har vi en tunnel mellan Tyskland och Danmark. Då kommer tågtrafiken att öka markant. Då måste vi se till att Sverige inte blir den nya flaskhalsen. Då måste vi bygga ut ny järnväg utifrån det perspektivet.

Alla talare var överens om att det satsas för lite pengar på utbyggnaden av järnväg. Jens Holm tycker att det går för långsamt med att flytta över godstransporter från väg till järnväg.

– Det finns en strategi för det men så här långt har det inte skett någon nettoöverflytt alls. Här behöver man göra det dyrare att transportera på väg och det finns ett förslag om en kilometerskatt för lastbilstransporter på väg. Då skulle vi kunna få intäkter för att investera i järnvägen.

Kompetensförsörjning

Anders Wagner på Västsvenska Handelskammaren påpekade att kompetensförsörjning är en stor utmaning för många företag. Han menar att diskussionerna om nya stambanor sällan tar upp den lokala nyttan med nya möjligheter till pendling.

– Genom att koppla ihop Göteborg, Borås och Jönköping skulle man gå från tre till en stor arbetsmarknadsregion, med en miljon innvånare, fyra universitet och högskolor och en internationell flygplats. Då kan företagen söka folk i ett större område och arbetstagarna kan bo kvar och pendla till jobbet.

Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef på Tågföretagen, menade att det finns stora brister i de samhällsekoniomiska kalkylerna när järnvägssatsningar planeras.

– De dynamiska effekter som större arbetsmarknadsregioner kan ge är svåra att få in i den samhällsekonomiska kalkylen. Då ser man inte de positiva effekterna förrän i efterhand. Det är ju i förhand vi vill se en positiv kalkyl för att kunna motivera investeringarna, konstaterade Gustaf Engstrand.

Lösningar för järnväg i väst

I rapporten ”Västsverige har växtvärk – nästa steg för järnvägen” föreslår Västra Götalandsregionen lösningar för järnvägen, som alla 49 kommuner i Västra Götaland står bakom.

Foto: Birgitta Lagerlöf