Europakorridoren är en ideell förening som drivs av kommuner och regioner samt andra intresserade branschföreträdare i Sverige och Tyskland. Föreningens och bolagets syfte är att verka för att Europakorridoren byggs ut, d v s att Sverige får ett modernt, effektivt, miljöanpassat och långsiktigt hållbart trafiksystem.
”Målet är också att föra Sverige och Skandinavien närmare Europa genom att knyta samman vårt höghastighetsnät med Europas. Här kommer ett inlägg från Europakorridorens VD Mattias Josefsson om höghastighetståg:
Med en snabbare utbyggnadstakt av höghastighetsbanan ökar inte bara Sveriges konkurrenskraft. Det ger också möjlighet till en snabbare omställning mellan transportslagen. Sverigeförhandlingen, regeringens förlängda arm i förhandlingar med kommuner, pekade på vikten av en snabb utbyggnad av banan för att uppnå banans fulla potential.
Allt fler väljer det miljövänliga tåget som transportmedel när man ska förflytta sig. Bantrafiken svarade 2019 för 12 procent av resandet. Jämfört med 2000 ökade resandet tåg med totalt med 69 procent fram till 2019. Det regionala resandet har haft den största tillväxten. Framför allt har det resande som anordnas av regionala kollektivtrafikmyndigheter stadigt ökat.
Enligt Trafikverkets prognoser ska den tydliga trenden hålla i sig. Totalt väntas persontransporter öka med 28 procent mellan 2017 och 2040. Resandet med tåg förväntas enligt samma prognos öka med 53 procent, medan resandet med personbil förväntas öka med 27 procent.
Siffrorna talar sitt tydliga språk. Svenska folket har förstått vikten av att resa klimatsmart och kollektivt. Det är naturligtvis bra. Vi behöver alla hjälpas åt att göra vad vi kan för att minska klimatpåverkan långsiktigt.
Men för att inte hindra resenären från att välja ett klimatsmart och kollektivt transportmedel brådskar det att bygga ut höghastighetsbanan mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Redan idag slår kapaciteten i takten på oroväckande stora delar av järnvägsnätet.
Det kan förhindra den omställning som Sverige och världen behöver göra ur ett klimatperspektiv.
Regeringen skriver i infrastrukturpropositionen att den avser att ta fram en trafikslagsövergripande nationell infrastrukturplan som är en del i samhällsbygget, i vilken det tydligt pekas ut hur infrastrukturen ska bidra till tillgängligheten, klimatarbetet, vidgade arbetsmarknadsregioner, regional utveckling, sammanhållningen i landet och Sveriges konkurrenskraft.
Detta är välkommet. Men byggnationen behöver komma igång på allvar. Sverigeförhandlingen konstaterade när man lämnade över sin slutrapport 2017 till regeringen att utbyggnadstakten är avgörande för att få de samhällsekonomiska effekter man vill uppnå.
Sverigeförhandlingen – som fick sitt ursprungliga uppdrag från regeringen Reinfeldt – hade under flera års tid haft uppdraget att förhandla med kommuner om bostadsbyggande i utbyte mot att staten bygger en ny stambana. Det resulterade i avtal om över 100 000 nya bostäder. Därmed skulle en snabb utbyggnad även kunna möta en annan stor utmaning som Sverige tampas med – bostadsbristen.
Många av de kommuner som sedan länge förhandlat färdigt med Sverigeförhandlingen känner sig besvikna på staten att utbyggnaden inte går tillräckligt fort. Det är fortfarande så att över flera städer ligger stora våta filtar då staten inte klarar av att sätta ner foten om dragningen av stambanan. Det är anmärkningsvärt då det i de förhandlingar som fördes betydligare konkretare samtal kring dragningen av stambanan än vad idag är fallet.
Europakorridoren och dess medlemmar gladdes när regeringspartierna tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna presenterade Januariavtalet. I avtalet står att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer.
Om regeringen verkligen menar allvar med att möta den ökade efterfrågan på att välja det klimatsmarta tåget som färdmedel torde det vara en självklarhet att den stambana som ska byggas möjliggör regionalt resande. Det är där den största ökningen av efterfrågan har skett och det är också det som kan vidga arbetsmarknadsregioner och den regionala utveckling som är viktig för ett sammanhållet Sverige.
Sverige är ett exportberoende industriland med behov av god tillgänglighet till Europa och resten av världen. Bristen på kapacitet i det svenska järnvägsnätet försämrar inte bara möjligheterna för resenärer att välja ett miljösmart kollektivt alternativ. Det försämrar och försvårar också för företag att nå Göteborgs hamn i tid med transporter av varor som ska ut på världsmarknaden. En utbyggd ny stambana kan avlasta godstrafikstråken.
När ett stort containerfartyg stävar in i Göteborgs hamn, bär det på cirka 15 000 containers. Idag krävs en lastkapacitet som motsvarar cirka 7 000 lastbilar för att slutligt föra dessa lastenheter till sina slutdestinationer. Med en ny stambana kan lastbilarna ersättas med 150–200 godståg. Det stärker också Sveriges konkurrenskraft och landets ekonomiska utveckling – pengar som kan gå till välfärd.
Sverige är inte bara beroende av att kunna transportera varor till omvärlden. Europakorridoren ser den nya stambanan som ett led i att vi ska kunna transportera oss miljövänligt, modernt och snabbt ut på kontinenten.
Det är dags för Sveriges regering, oberoende av partifärg, att skyndsamt färdigställa en ny stambana i Sverige. Det är dags att infria löften som har givits till kommuner genom Sverigeförhandlingens avtal. Det är dags att stärka svensk konkurrenskraft genom ökad kapacitet av klimatvänligt alternativ genom utbyggnad av en ny stambana.”
– Mattias Josefsson, vd Europakorridoren –
