Ytskikten i våra äldre parkeringshus har allt för länge varit eftersatta. Fastighetsägarna prioriterar inte underhållet av betongen så som de borde, därför växer underhållsskulden. Sköts ytskiktet på rätt sätt ökar det kapitalvärdet i fastigheten och ger långsiktigt bättre ekonomi och miljö.
Det är nu åtta år sedan Ytskyddsakademien bildades i syfte att sprida kunskap genom skräddarsydda distansutbildningar för bland annat parkeringsbolagens personal, konsulter och entreprenörer.
I takt med förtätning av städer byggs det parkeringshus som aldrig förr. Men ytskikten i de äldre parkeringshusen prioriteras inte, vilket innebär att betongen blir sämre och sämre.
– Vi behöver se över betongkonstruktionerna i tid. Små betongskador kostar lite att åtgärda, medan stora skador kostar mycket mer. Här finns mycket att göra. Det är därför det finns en underhållsskuld som nu måste betas av om vi ska nå FN:s klimatmål, säger Tommy Thörn, grundare av Ytskyddsakademien och 35 års erfarenhet av renovering av betong och metall inom energisektorn.
Anledningen till deltagandet i Sveparks-konferensen är att få träffa branschen face to face samt informera fler parkeringsbolag att det är möjligt att få ta del av kunskap kring ytskydd.
– Deltagare från parkeringsbolagen på vårens distansutbildningar har berättat för oss att de erhållit mycket kunskap som de har saknat i sitt arbete gällande inspektion, tillståndsbedömning, appliceringsanalys, åtgärdsplan, renovering, ytskydd samt förstärkning av konstruktioner i betong. Det har också visat sig att en del av parkeringsbolagens konsulter och entreprenörer saknar viss kunskap, vilket resulterat i otillfredsställande förslag på lösningar, säger Tommy Thörn.
Erfarenhet
Ytskyddsakademien har cirka 100 medlemmar där var och en av dem har mer än 20 års erfarenhet inom sitt kunskapsområde. Målet med utbildningarna är att öka livslängden i många befintliga parkeringshus och därmed minska miljöpåverkan.
– Tillverkning av ett ton cement ger 900 kilo koldioxid. Ekonomiskt sett kostar renovering av ytskydd i tid cirka 10-20 procent jämfört med nybyggnation. Det innebär i realiteten bättre kapitalvård och minskad miljöpåverkan, säger Tommy Thörn.
Ett första steg är inspektion och tillståndsbedömning av betongen för att se hur skadad betongen är. Nästa steg är att se vilka möjliga teknologier som finns för att renovera och ytskydda betongen. Ju tidigare betongskadan åtgärdas desto mindre kostnad. Fukt, vatten, klorider, slitage, dubbdäck etc. är några av de faktorer som påverkar ytskiktet på betongen.
– Det finns ett stort behov av neutral kunskap och där man inte är styrd av tillverkare. När produktleverantörer rekommenderar den teknologi som de arbetar med så är det inte säkert att denna lösning är den bästa. Det är därför viktigt med neutral kunskap och bästa möjliga rådgivning för att kunna renovera och ytskydda med Rätt Teknologi på Rätt Plats på Rätt Sätt i TID vilket är nyckeln till framgång, säger Tommy Thörn.
