Nyheter

Nu utreds möjligheterna för parkeringsskatt

Att använda parkeringsskatt som styrmedel för att minska utsläppen är tillräckligt intressant för att utredas eller värt att överväga.

Det svarar flertalet av kommunerna i projektet KomPark, Kommunala parkeringsstyrmedel för energieffektiva städer, som den 10 februari arrangerar ett webbinarium om förutsättningar och juridiska möjligheter för en kommunal parkeringsskatt.

– Vid utredning av en parkeringskatt bör en viktig del vara att studera hur den, förutom att minska på biltrafik och parkeringsytor, även kan bidra till förbättrad mobilitet genom till exempel förstärkt kollektivtrafik, säger Henrik Kloo, transportexpert på IVL som har analyserat inkomna data i den enkät som ligger till grund för seminariet.

En parkeringsskatt innebär att fastighetsägare, arbetsgivare eller andra aktörer som upplåter tomtmark för till exempel arbetsplats- eller handelsparkeringar behöver betala en miljöstyrande skatt.

På så vis kan parkeringsplatser avgiftsbeläggas även där kommunen normalt inte har rådighet och intäkter kan finansiera förbättrad mobilitet. Parkeringsskatt finns idag i städer i Storbritannien och Australien.

Enkätundersökningen tillsammans med intervjuer med fokusgrupper visar att klimat är det viktigaste motivet för en parkeringskatt. Kommunerna önskar vidare rådighet i utformning av en eventuell parkeringsskatt, men vill också ha nationellt stöd och riktlinjer till utformningen.

Införande av en parkeringsskatt i Sverige kommer att kräva förändringar i lagstiftningen.

– En tänkbar lagstiftningsförändring är att ge möjlighet till införande av en kommunal parkeringsskatt samtidigt som ändringar görs för en modern reglering av dagens kommunala gatuparkeringsavgifter som öppnar för en tydligare miljöstyrning, säger Åsa Romson, projektdeltagare och miljöjurist på IVL.

KomPark syftar till att kartlägga och utveckla kommuners arbete med parkering som ett styrmedel. Projektet finansieras av Energimyndigheten och drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet, Klimatkommunerna och Chalmers Tekniska Högskola. Fredrik Holm ingår i projektet som underkonsult åt IVL Svenska Miljöinstitutet.