Trafikverkets förslag på besparingar i den nationella planen leder till negativa konsekvenser för kollektivtrafiken, bland annat sämre underhåll, hastighetsnedsättningar och minskad tillgänglighet. Det framgår av Svensk Kollektivtrafiks remissvar som pekar på att Trafikverkets förslag inte följer regeringens direktiv att skapa förutsättningar för att öka kollektivtrafikandelen i Sverige.
I remissvaret riktar Svensk Kollektivtrafik kritik mot att underhållsanslagen inte höjs så pass mycket att underhållsskulden kan börja betas av. 165 miljarder kronor för vidmakthållande järnväg räcker inte ens för att upprätthålla dagens funktionalitet, som enligt Trafikverket kommer att kosta 169 miljarder kr. De stora kommande behoven påvisar ytterligare att underhållsskulden inte kan avverkas med nuvarande förslag till nationell plan. Anslagen måste höjas för banor som trafikeras med regional- och pendeltågstrafik så att störningskänsligheten minskar och robustheten ökar.
– Redan i dag är banorna där flest reser undermåliga och underhållsskulden växer för varje dag som går. För att mota Olle i grind måste vi avverka underhållsskulden. En nationell plan utan tillräckliga anslag till underhåll är detsamma som att låta grinden stå öppen till ytterligare förseningar, hastighetssänkningar och krossade vardagspussel för resenärer i hela Sverige, säger Kristoffer Tamsons (M), ordförande för Svensk Kollektivtrafik.
Minska förseningarna i den regionala kollektivtrafiken
Svensk Kollektivtrafik lyfter också vikten av att tågen kommer i tid. Förseningarna i kollektivtrafiken kostar samhället över 8,5 miljarder kr per år, visar analyser från WSP[1]. Över 80 procent av kostnaderna beror på förseningar i den regionala kollektivtrafiken och detta som följd av brister i den statliga infrastrukturen. Regeringen och Trafikverket måste därför fokusera på att minska förseningarna där.
– Förseningar kostar samhället miljardbelopp och det slår som hårdast mot kollektivtrafiken. 7 av 10 förseningsminuter kopplas till brister i den statliga infrastrukturen och när kollektivtrafiken drabbas ökar sannolikheten att fler använder bilen framför tåget. Bara i Norrland har kollektivtrafikresandet minskat med 11 procents som följd av förseningar. Den utvecklingen riskerar att fortsätta om ingenting görs, säger Johan Wadman, VD för Svensk Kollektivtrafik.
I remissvaret kritiserar Svensk Kollektivtrafik även dessa förslag som kommer att få negativa effekter på kollektivtrafiken:
Sänkt anslag till trimningsåtgärder kollektivtrafik från 3,2 till 2,6 miljarder.
Svensk Kollektivtrafik anser i stället att ramen till trimningsåtgärder kollektivtrafik ska öka över dagens nivå på 3,2 miljarder kronor. För att skapa förutsättningar för effektiv, punktlig och tillförlitlig kollektivtrafik och öka kollektivtrafikandelen anser vi att det behövs en kraftig ökning av anslaget genom en särskild kollektivtrafikpott. Då hade det varit möjligt att genomföra många av de kollektivtrafikåtgärder i framför allt storstadsområdena som har extremt hög samhällsekonomisk nytta.
Minskat anslag till Stadsmiljöavtalen från 13 till 9 miljarder genom att bara avsätta 1 miljard kr per år fram till 2030.
Svensk Kollektivtrafik anser att de minskade anslagen är ett oberättigat sätt att hålla nere kostnaderna inom den totala planeringsram som riksdag och regering beslutat. Istället för att spara på Stadsmiljöavtalen bör anslaget öka och detta markant.
För att minska kostnaderna för de planerade höghastighetsbanorna ska det byggas färre spår för vändande tåg vid stationerna.
Svensk Kollektivtrafik anser att detta kommer att försämra möjligheterna att köra regional kollektivtrafik på de nya stambanorna och att vidga arbetsmarknadsregionerna och skapa regional utveckling.
