År 2013 kom FFF-utredningen – Fossilfrihet på väg – som preciserade målet om en fordonsflotta som ska vara oberoende av fossila bränslen. Utredningen ledde till att riksdagen 2017 beslutade att koldioxidutsläppen från transportsektorn ska minskas med 70 procent mellan 2010 och 2030. Med detta mål är Sverige mest ambitiöst i hela EU.
År 2013 grundades också 2030-sekretariatet. Med hjälp av nyckeltal följer sekretariatet upp vägen till målet och ska se till att detta verkligen uppnås. Sekretariatet är en allians av aktörer som verkar för att det politiska målet förverkligas. Den är oberoende av politiska kopplingar och tekniklösningar. Elektrifiering är en del av lösningen. I övrigt gynnas transporter med bränslen som vätgas och olika biobaserade bränslen som etanol, biogas, HVO och RME.
Laddningsmöjligheter
I Sverige finns nära fem miljoner personbilar och andra lätta fordon. I mars i år utgjordes 215 000 av laddbara fordon – rena elbilar eller laddhybrider – vilket innebär 4 procent av den lätta fordonsflottan. Enligt prognos kommer antalet att öka successivt till 231 000 år 2030, då det kommer att finnas 1,7 miljoner, dvs. ungefär en tredjedel av alla lätta fordon.
Vidare finns idag 500 bussar och 6 200 lätta lastbilar som är laddbara. De tunga lastbilarna är också på gång, men för dagen finns ingen pålitlig statistik. Ofta diskuteras laddmöjligheter enbart för personbilar och då tänker vi kanske på privatbilar som står stilla 95 procent av tiden. För bussar och lastbilar som körs en stor del av dygnet blir kraven på laddning mycket större än för personbilar. Supersnabbladdare med likström blir sannolikt ett måste för de tunga fordonen. Och även de lätta lastbilarna måste kunna laddas lättare än idag.
– Inte minst distributionsbilar, både lätta och tyngre, som kör i tätorter och lämnar ut varor är jätteviktiga, säger Maria Stenström, ansvarig för mobilitet och beteendefrågor på 2030-sekretariatet. Fordonen har stora utsläpp av hälsoskadliga partiklar och kväveoxider. Bilarna behöver laddas över natten, det är ett mindre problem, men de behöver 1–2 laddningar under dagen medan föraren äter eller fikar.
EU driver på
EU har satt upp klimatmål för de tunga fordonen. Enligt ett beslut 2019 ska koldioxidutsläppet minska med 15 procent till 2025 och med 30 procent till 2030. När det gäller bussar körs idag 90 procent av den upphandlade kollektivtrafiken i Sverige på biodrivmedel. Här dominerar HVO, RME och biogas. Men elen ökar snabbt nu och åtminstone el-buss-andelen kommer att öka, bland annat mot bakgrund av EU:s Clean Vehicle Directive.
För tunga fordon ser det sämre ut och en bedömning är att förbränningsmotorn kommer att dominera även 2030. En fråga i sammanhanget är om satsningen på elvägar kommer att ha betydelse på kort sikt. Här får branschen i stället hoppas på en snabb expansion av batteridrivna tyngre fordon, särskilt som tunga fordon körs långa sträckor, ofta mellan flera länder, och sett till utsläpp dominerar de tunga lastbilarna över distributionsbilarna som lär ersättas med eldrivna i en snabbare takt. Möjligen kan gasdrift delvis hjälpa till att nå klimatmålen. I södra Europa utgör gasbilar 3 procent av IVECO:s försäljning.
I Sverige har vi en särskilt stor utmaning i och med 2030-målet vad gäller hela transportsektorn. Beakta att EU:s övergripande mål är 14 % reduktion av koldioxid till 2030, i jämförelse med Sveriges mål på 70 procent.
Mjukvara
– Under eComExpo kommer vi bland annat att betona betydelsen att utveckla mjukvara för laddningen, berättar Maria Stenström. Smart laddning har många innebörder och fördelar. Kunden ska sättas i fokus och kunna ladda när elen är billig. Elbilarna och laddinfrastrukturen ska kunna användas för att stödja elnäten, genom att bland annat leverera balanskraft och kapa effekttoppar.
Bilarna och laddinfrastrukturen måste därför kunna kommunicera med elnätet och så att information kan skickas i båda riktningarna. En standard finns för detta och är implementerad i Chademo-laddare. Denna standard fortsätter att utvecklas.
Ytterligare EU-arbete
2030-sekretariatet med partners arbetar i EU tillsammans med intressentgrupper i framför allt Holland, Österrike och Tyskland, för att påverka EU:s beslut. Bakgrunden är bland annat att EU:s klimatlag kommer att förändra innehållet i ett tiotal befintliga direktiv inom transportsektorn. I sammanhanget blir också EU:s taxonomi viktig, med bindande regelverk bland annat beträffande bidrag till och fondering för miljömässigt hållbara investeringar.
– Här är det viktigt att taxonomin inte bara gynnar nya High Tech-satsningar, utan också ger befintliga tekniker en chans att utvecklas, understryker Maria Stenström.
2030-sekretariatet grundades av Jakob Lagercrantz och han har som vd varit drivande i sekretariatets arbete för omställningen till en hållbar värld. När han nyligen gick bort efter en tids sjukdom hade han gjort klart att det viktiga arbetet måste fortsätta.
Jakob hade en målbild om en stor fest på nyårsafton 2030 då klimatmålet är uppnått och sekretariatet han startade kan läggas ner.
– Även om Jakob inte fysiskt är på plats då eller i det fortsatta arbetet fram till dess tar vi med oss hans bergfasta målinriktning, smittande entusiasm och kreativa lösningsfokusering på den fortsatta resan. Nu ökar vi takten och ansträngningarna i omställningen till en hållbar värld genom att agera nu, säger Maria Stenström.
På bilden: – Vi måste tänka på att utbytet av fordonsparken går långsamt, säger Maria Stenström, ansvarig för mobilitet och beteendefrågor på 2030-sekretariatet. Antalet kommer att öka successivt för att åstadkomma en kraftig ökning till 2030.
