Byråkrati och invanda beteenden är större problem än tekniken när det gäller att förse den svenska marknaden med el. Det var en slutsats som Energiföretagens vd Åsa Pettersson drog i ett anförande vid eComExpo.
– För att klara elförsörjningen handlar det om utbyggnad av näten och elproduktionen, men också att korta ledtiderna och halvera tillståndsprocesserna, sa hon vid en programpunkt med rubriken ”Tillgången till el – nyckeln till transportsektorns klimatomställning.
Om olika typer av el nämnde hon framför allt vindkraft, det kraftslag ”som går snabbast att bygga ut”, och anknöt till de dagsaktuella politiska initiativen för att stimulera kommuner att minska på avslagen i tillståndsprocesserna.
– Det råder stor osäkerhet om framtidens lagar och regler som inte är anpassade till de behov vi har idag och ett dilemma är att det inte går att bygga ut näten proaktivt, inte utan en beställning
– Piteå exempelvis har ett effektbehov av 100 MW och bygger man då tio stycken snabbladdare så ökar effektbehovet med tio procent. Det är bara enkel matematik. Det här är en utmaning för varje kommun, varje stad.
Om vattenkraft sa hon att den är ”en fantastisk, reglerbar, förnybar energikälla”, men att vattendomar är ett hot på sikt. Och hon nämnde vätgas som möjlighet för lagring av vind-el. Men här saknas fortfarande lagar och regler. Så politiken har att göra.
– Energiförsörjningen är inte bara en fråga om nät och produktion. Vi måste också bli bättre på smarta lösningar, effektivitet och styrda beteenden.
Åsa Pettersson nämnde också problemet med kompetensförsörjningen för ”ett helt extra parallellt energisystem”.
– Det är svårt redan idag att rekrytera elkraftsingenjörer och it-experter samtidigt som energibranschen är en framtidsbransch, där det kommer att finnas massor av jobb framöver.
Mer än fördubblat elbehov
Detta sagt mot bakgrund av att det till 2045 med aktuella mål behövs en ökning av den svenska el-produktionen med 120 procent, från dagens 140 – 150 TWh till 310 TWh. Transportsektorn förväntas behöva 25 TWh år 2045 mot dagens 3 TWh, som nästan uteslutande används av järnvägen. Det finns idag 300 000 laddbara fordon i Sverige, motsvarande sex procent av hela flottan, varav än så länge endast 82 stycken lastbilar.
– Det krävs mer dialog och samarbete samtidigt som det finns många målkonflikter. Det gäller att vi som land ser möjligheterna. I teorin finns en plan i form av den nu aktuella elektrifieringsstrategin med sina tolv områden och 67 åtgärder. Det är komplext och vi måste jobba med helheten. Det handlar om både nätutbyggnad och produktion men också frågorna kring samhällsansvar och samhällskontrakt. I strategin finns en hel del om laddinfrastruktur, 15 åtgärder av de 67.
– Det här händer just nu, men det behöver gå ännu fortare, sa Åsa Pettersson och hänvisade till Elektrifieringskommissionens aktuella plan för utrullning av laddinfrastruktur.
Byråkratin ett hinder
På frågan om Sverige kommer att klara den elförsörjning som krävs med de uppsatta målen svarade Åsa Pettersson:
– Jag tror det, om vi vill. Men vi behöver samlas och samverka. Som byråkratin är riggad idag kommer det inte att gå.
På frågan om problemen handlar mer om byråkrati och beteenden än på teknik, svarade hon: Ja! Och på en publikfråga om det realistiska i målet om 70 procents CO2-minskning till 2030 svarade Åsa Pettersson:
– Jag väljer att vara optimist, så det tror jag.
Hon betonade att ”vi behöver vara mera framåtriktade”. Hon talade om det ansvar som vilar på politikerna och hälsade till de ministrar som skulle besöka mässan senare under dagen att ”det är bråttom”.
På bilden: – Det är bråttom om vi ska nå uppsatta mål för svensk elproduktion, sa Åsa Pettersson från Energiföretagen.
Bild: Therese Söderström
