Gröna Mobilister har samlat data från SCB kring hur nöjda kommuninvånare är med kollektivtrafiken, och med gång- och cykelvägarna. Vi har jämfört dessa data med resvane-undersökningar i 169 kommuner. Slutsatsen är tydlig: ju nöjdare invånarna är med utbudet, desto större andel av resorna sker med kollektivtrafik, cykel eller gång. Bilismen minskar i motsvarande mån, både som andel av resandet och i absoluta tal.
Att attraktivare kollektivtrafik och bättre gång- och cykelvägar leder till att vi använder dem mer och åker mindre bil – det kan tyckas vara sunt förnuft, ja närapå en självklarhet.
Men tunga röster i samhällsdebatten får det ibland att låta som om utvecklingen av biltrafiken är gudagiven, att den kommer att förbli lika stor, eller öka, oavsett vilka satsningar på alternativen som görs. Därmed blir sådana satsningar meningslösa, åtminstone som ett sätt att minska utsläppen och nå transportsektorns klimatmål för år 2030.
För att avgöra om det sunda förnuftet eller de tunga rösterna har rätt bestämde sig Gröna Mobilister för att analysera data från de kommunala 2030-indikatorer som föreningen förvaltar. Där finns uppgifter på hur nöjda invånarna är med kollektivtrafikenoch med gång- och cykelvägarna. Vi studerade samband mellan dessa data och indikatorer kring resvanoroch körsträckor i bil.
Några slutsatser:
Det finns en mycket tydlig korrelation mellan hur nöjda invånarna är med sina gång- och cykelvägar och andelen resor som genomförs med gång eller cykel. Då nöjdheten ökar en enhet på en tiogradig skala ökar andelen resor med gång eller cykel i snitt med drygt tre procentenheter.
Det finns en ännu tydligare korrelation mellan hur nöjda invånarna är med kollektivtrafiken och hur stor andel av resorna som sker med kollektivtrafik. Då nöjdheten ökar en enhet på den tiogradiga skalan ökar andelen resor med kollektivtrafik med drygt fyra procentenheter i genomsnitt.
Nöjdheten med dessa alternativ förklarar mindre än hälften av variationen i resvanor mellan kommunerna. Med andra ord finns ytterligare faktorer som spelar stor roll.
De största skillnaderna i nöjdhet med gång- och cykelbanorna och de största möjligheterna att öka andelen gång och cykling genom att förbättra infrastrukturen verkar finnas i de större städerna.
De tydligaste möjligheterna att öka resandet med kollektivtrafik genom att göra den mer attraktiv verkar finnas i pendlingskommuner och i mindre städer.
Att invånare med tillgång till attraktiva gång- och cykelvägar och god kollektivtrafik använder dem i högre grad medför automatiskt att andelen resor i bil minskar. Bilismen minskar även i absoluta tal. Genom att satsa på kollektivtrafik, eller på gång- och cykelvägar, på sådant sätt att nöjdheten ökar med en enhet på en tiogradig skala, kan vi i runda tal förvänta oss att körsträckorna i bil minskar 5–10 procent.
– Dessa slutsatser är uppmuntrande, säger projektledare Per Östborn. Men vi får inte glömma den gamla sanningen att korrelation och kausalitet inte är samma sak. Vi ser dock tydliga tecken på att det verkligen finns ett orsakssamband mellan satsningar på attraktiva alternativ och minskad bilism.
Ett sådant tecken är att korrelationerna mellan nöjdhet och resvanor bara i begränsad mån kan förklaras av det som inte går att påverka – vilken typ av kommun det rör sig om.
– Att minska körsträckan i bil med tio procent genom att göra alternativen mer attraktiva verkar inte alltför svårt, säger Gröna Mobilisters ordförande Marie Pellas. Skillnaderna mellan snarlika kommuner när det gäller hur nöjda invånarna är med alternativen är betydligt större än den ökning av den allmänna nivå av nöjdhet som krävs.
Till exempel är andelen invånare i Arvidsjaur och Lycksele som är nöjda med gång- och cykelvägarna 83 respektive 82 procent, medan denna andel endast är 41 procent i Haparanda.
I pendlingskommunen Lessebo finns tågförbindelse till centralorten Växjö, och 70 procent av invånarna är nöjda med kollektivtrafiken. Här sker 59 procent av resorna med bil. I den snarlika kommunen Forshaga är tågtrafiken till Karlstad nedlagd, och 63 procent är nöjda med kollektivtrafiken. Där är andelen resor i bil 80 procent.
– De som hävdar att vi inte kan minska bilismen genom att satsa på alternativen kan slänga sig i vägrenen, avslutar Marie Pellas.
