Att genomföra ett stort byggprojekt med många entreprenader på liten yta mitt i Stockholm kräver noggrann planering. Det vet Peter Svärd som är projektchef på bygget av nya Slussen. Mycket handlar om att inte tappa tid. Stannar arbetet på ett ställe måste maskiner och personal omdirigeras till en annan uppgift.
Arbetet med nya Slussen i Stockholm är komplext då många stora jobb ska utföras på en liten yta, samtidigt som det finns många yttre faktorer som påverkar. Till exempel måste alla trafikflöden fungera för bilar, bussar, gående och cyklister under hela byggtiden.
– Hur det ska lösas kan vara svårt att se i ett tidigt skede. Vi vet att det finns saker som vi inte kan förutse, som arkeologi och vissa geotekniska förutsättningar. Det går inte att ta till för stora marginaler för det oförutsedda. Då riskeras både tidplan och ekonomi. Så planering och omplanering är en daglig utmaning, säger Peter Svärd som är projektchef för Slussen.
Utnyttja resurser
Han understryker att det hela tiden gäller att tänka på helheten, och sträva efter att utnyttja marken och personalen på bästa sätt för projektet. Om en trafikomläggning måste göras bör den utformas så att den skapar fördelar för flera arbeten och inte bara för en enskild aktivitet.
– Arkeologin är ett annat bra exempel. Vi kan inte styra arkeologernas arbete, men vi kan vara flexibla. Om det tar längre tid än beräknat måste vi flytta resurser till ett annat område för att inte tappa tid.
Om förorenade massor hittas vid ett arbetsområde eller om pålning och spontning tar längre tid än väntat på grund av de geotekniska förutsättningarna, då omdirigeras maskinerna till ett annat jobb.
– Arbetet för att lösa den typen av frågor pågår varje dag, konstaterar Peter Svärd.
Pressad tidsplan
Bygget av Slussen har två huvudskeden. Det första var fram till 2020 då nya Slussbron öppnades för trafik. Nu pågår skede två som innebär att färdigställa allt runt bron. Det arbetet är i sig indelat i öster och väster om den nya bron.
Nu sker arbeten på västra sidan i vattnet, Gamla stan och Södermalm. Från 2024 när den nya bussterminalen tas i bruk påbörjas arbetet även på östra sidan. Bland annat ska Stadsgårdsleden byggas in i tunnel och anslutas till Slussbron.
– En stor utmaning är att det är så många jobb på gång samtidigt. Det gäller att få varje jobb klart på de tider vi har till förfogande. Det är dels för att vi ska hålla tidsplanen, dels för att andra projekt står på kö efter oss. Bland annat ska Saltsjöbanan läggas tillbaka, Atrium ska bygga kontorshus och sedan kommer bygget av Nobelcenter.
Många entreprenader
För att få struktur på projektet delades det tidigt in i tre huvuddelar – vatten, land och berg. Vatten omfattar bland annat slusskanalen, avbördningskanaler och kajer. Land är bland annat vägar, gång- och cykelvägar och parkmark. Berg är allt arbete med bussterminalen i Katarinaberget.
– Det är viktigt att ha skarpa gränssnitt mellan entreprenaderna för att entreprenörerna inte ska komma i vägen för varandra. Men entreprenörerna har olika specialkompetenser. Om ett jobb går över flera områden kan vi ange vilken entreprenör som vi tror är bäst för att utföra just det jobbet, förklarar Peter Svärd.
En fördel i projektet är att Skanska är huvudentreprenör för både land och vatten. Samordningen blir enklare med en arbetsorganisation i stället för två. Här är det samma bolag med samma kontraktsförutsättningar på de båda entreprenaderna.
– Det gör det enklare att samordna resurser, kompetens och planering. På ett sådant här projekt handlar mycket om logistik. Det är transporter in och ut, upplag, maskiner och pråmar med mera. Det kan entreprenören bäst, vi är bara behjälpliga.
Ett annat exempel på hanteringen av den trånga arbetsplatsen är slusskanalen. Den är byggd av delar som prefabricerats i Värtahamnen och körts på pråm till Slussen.
– Delarna kunde byggas i lugn och ro i Värtan samtidigt som vi minskar andelen arbete som måste göras på plats.
Koll på ekonomin
Som alltid vid den här typen av stora komplexa projekt finns en risk att det blir dyrare än beräknat. Den senaste ekonomiska redovisningen av Slussenprojektet som gjorde 2020 visade att utgifterna hade ökat med 13,5–14 procent jämfört med budgetramen som finns i Stockholms Stads genomförandebeslut.
– Om vi avviker med mer än 15 procent och inte kan lösa det måste vi be om ett nytt genomförandebeslut. Men vi jobbar för att klara oss inom den ramen.
Samtidigt som utgifterna ökat har även projektets intäkter ökat. Det är bland annat från försäljning av mark.
– Omfattningen på arbetena har dessutom ökat, vi bygger mer eller med högre kvalitetsnivå. Exempel på det är en högre kvalitetsnivå på delar av avloppssystemet och vi bygger även högre kvalitet på en gång- och cykelbro. Det är sådant som andra verksamheter inom Stockholms Stad har nytta av och har beställt och denna typ av kvalitetsökningar ersätts vi för av slutmottagaren.
Kritiken har lagt sig
Innan bygget av nya Slussen påbörjades 2015 hade det föregåtts av åratal av kritik mot bygget. Den kritiken har till stora delar lagt sig.
– Vi både upplever och ser i mätningar att människor i huvudsak är positiva till projektet och att de ser fram mot hur det slutliga resultatet ska bli, konstaterar Peter Svärd.
Slussenprojektet har lagt mycket arbete på information och att förklara vad det är som byggs. Den stundtals heta debatten om nya Slussen har lagt sig och det är mer fakta än känslor nu.
– Innan byggstart pratades det till exempel om att nya slussbron skulle bli som en motorväg. Faktum är att den nya brolösningen bara är hälften så bred som den gamla. Men det är svårt att ta till sig innan man ser det färdiga resultatet.
Trafikanläggningen i nya Slussen är planerad att öppnas i slutet av 2025 och Peter Svärd har goda förhoppningar om att klara det.
– Det finns en massa utmaningar som kräver lösningar som vi inte har full koll på än. Men det ingår i förutsättningarna, så det ska vi klara.
På bilden: En stor utmaning vid bygget av nya Slussen är att det är så många jobb på gång samtidigt. Det ställer stora krav på planeringen.
Foto: Lennart Johansson, Stockholms stad
