Det är brist på flygteknisk personal. Många lämnade yrket under pandemin, och i framtiden väntar pensionsavgångar.
– Om vi inte säkrar återväxten kan det få konsekvenser för hela flygbranschen, säger SAS Rasmus Lindin.
Det finns drygt 40 certifierade underhållsverkstäder i Sverige, och antalet flygmekaniker och flygtekniker ligger på runt 2 000 totalt. En liten yrkesgrupp, men oumbärlig för hela flygbranschen.
– För att en helikopter eller ett flygplan ska kunna lyfta måste det genomgå planerat underhåll. Om arbetet inte kan genomföras måste maskinen helt enkelt stanna på marken, vilket kan resultera i både förseningar och inställda avgångar, säger Åsa Backman, projektledare på Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd.
Underskott på personal
I TYAs rapport Trendindikatorn Flyg 2022 har TYA ställt frågor om kompetensförsörjningen i branschen till alla företag som har Part 145-certifiering enligt Transportstyrelsen. Bland de svarande finns SAS, Försvarsmakten, Svenskt Ambulansflyg, Braathens, SAAB och ST Aerospace Solutions.
88 procent av företagen uppger att de har behov av att anställa flygmekaniker de närmaste tre åren. 74 procent planerar att nyrekrytera flygtekniker under samma period. Samtidigt upplever 55 procent av företagen ett underskott på tillgänglig personal.
– Det här kan bli ett stort problem på några års sikt. Just nu är det fler som lämnar yrket än som kommer in. Dessutom har vi stora pensionsavgångar framför oss, säger Rasmus Lindin, production manager på SAS.
– Halva min personal går i pension inom tio år. Min största oro är att vi inte hinner fylla kompetensgapet. Särskilt eftersom det tar minst fem år att bli certifierad som flygmekaniker och sju år för flygtekniker.
Flygplåtslagare sticker ut
Det är brist på alla typer av flygteknisk personal, men det finns en inriktning som sticker ut. 75 procent av företagen uppger ”Mycket stor brist” eller ”Stor brist” på flygplåtslagare.
– Det är ett otroligt viktigt jobb, men det finns ingen utbildning till flygplåtslagare i Sverige i dag. Här gäller det att få unga att upptäcka yrket och vilka möjligheter som finns att lära sig hantverket på plats, säger Åsa Backman.
Utbildningen till flyg- och helikoptermekaniker går via gymnasieskolans flygteknikprogram som finns på sju orter i Sverige. Vid flera av dessa skolor ges även Yrkeshögskolans utbildningar till flyg- och helikoptertekniker och avioniktekniker.
– Det är av stor vikt att vi får behålla de utbildningsplatser som finns i dag, och att utbildningarna fortsatt håller hög kvalitet, säger Åsa Backman.
– Om den här utvecklingen fortsätter kan det på sikt påverka inte bara passagerarflyget utan även samhällsviktiga transporter som ambulansflyg, brandflyg och polishelikoptrar.
Om flygteknisk personal:
Flygmekaniker och flygtekniker arbetar med underhåll och reparationer av flygplan och helikoptrar. Jobben finns hos de civila flyg- och helikopterbolagen, Försvarsmakten, inom flygindustrin eller på fristående flygtekniska verkstäder.
Skillnaden mellan flygmekaniker och flygtekniker är att tekniker har längre utbildning och får ta ett större ansvar i arbetet.
Mekaniker och tekniker arbetar ibland med el och hydraulik, men det finns också en speciell utbildning till el- och avioniktekniker på Yrkeshögskolan. En annan inriktning är flygplåtslagare som jobbar med reparationer, men även nytillverkning av plåtdetaljer eller arbeten med kompositmaterial.
Om Trendindikatorn Flyg 2022:
Undersökningen genomförs var tredje år. Frågorna går till samtliga företag som har Part 145-certifiering enligt Transportstyrelsen.
I denna rapport svarade 29 företag av 40 tillfrågade, inklusive SAS, SAAB, Försvarsmakten och Svenskt Ambulansflyg.
