Nyheter

Sjöfartsverkets branschråd 2022: Finansiering och gröna sjöfartskorridorer

I förra veckan ägde Sjöfartsverkets branschråd rum och fokus låg på finansering, European Maritime Single Window evironment (EMSWe), gröna sjöfartskorridorer och navigationsstöd från land.

Branschrådet inleddes av generaldirektör Katarina Norén som bland annat lyfte regeringens satsning på sjöfarten i budgetpropositionen för 2023.

– Vi är mycket glada för att vi fick medel för våra två nya isbrytare i budgetpropositionen för 2023 och vi får även klimatkompensationen om 300 miljoner kronor, nu när regeringen gör en satsning på sjöfarten. Vi gick in i ett regeringsuppdrag förra våren och sa att vi kommer dela ut de här 300 miljoner så alla får sin del, men vi höjer också klimatkompensationen [miljöincitamentet] så de som gör investeringar i fartyg som är mer klimateffektiva kommer få lite mer, vi breddar alltså basen för att man får betalt för den klimatinvestering man har gjort. Vi kommer se till att det blir en rabatt under nästa år, vilket är välbehövligt när vi går in i lågkonjunktur, säger Katarina Norén.

Sjöfartsverket har under innevarande år erhållit ett särskilt tillskott från regeringen om sammanlagt 220 miljoner för att täcka kostnader för de uppgifter som Sjöfartsverket utför som ska finansieras med anslag och inte över avgifter. I budgetpropositionen för 2023 framgick det att tillskottet om 220 miljoner inte kommer förlängas.

– Sen fick vi inte tillskottet på 220 miljoner, det blev ettårigt, vi går back då i en anslagsfinansierad verksamhet varje år med 220 miljoner. På totalförsvars-sidan får vi däremot tillräckligt med medel, säger Katarina Norén.

Branschorganisationen Svensk Sjöfart välkomnar regeringens satsning på sjöfarten men har länge påpekat att det krävs en långsiktigt hållbar finansieringsmodell för Sjöfartsverket.

– Vi välkomnar givetvis också de beskeden som har kommit gällande satsningar på sjöfarten från regeringen, dels vad det gäller isbrytare, dels klimatkompensationen, det är väldigt viktigt för sjöfartens konkurrenskraft att vi nu får de här sänkningarna av avgifterna samt att det miljöincitamentet breddas. Från Svensk Sjöfarts sida anser vi att det behövs en långsiktig lösning för ekonomin och därför tycker vi också det är positivt att Statskontoret nu gör en utredning av Sjöfartsverkets verksamhet och finansiering, som vi ser fram emot att del av i början på nästa år, säger Christina Palmén, ansvarig för sjösäkerhet- och miljöfrågor på Svensk Sjöfart under mötet.

EMSWe

EU-förordningen, European Maritime Single Window evironment (EMSWe), är en rapporteringsportal för allt som har med rapporteringsplikt att göra och trädde i kraft 2019 och ska tillämpas från 15 augusti 2025. Mikael Renz från Sjöfartsverket, som samordnar arbetet med andra aktörer, gav en statusuppdatering gällande EMSWe.

– Det är EU:s ansvar att ta fram det här, det ligger inte på medlemsstaterna. Medlemsstaterna agerar i frågan som experter och stöttande funktion. Däremot så åligger implementeringen medlemsstaterna och då kommer vi till problemet, vi ligger cirka 15 månader back idag. EU skulle ha varit klara 15 augusti 2021 men i nuläget ser vi ytterligare förseningar för de två kommande akterna, användarrapporteringen och maskin-till-maskin-rapporteringen. Prognosen är att vi kommer komma upp i en 18 till 20 månaders försening innan vi är färdiga, säger Mikael Renz.

Maritime Single Window kommer även implementeras på IMO-nivå.

– Förutom att Maritime Single Window blir lag på EU-nivå så blir det också implementerat i FAL-konventionen från och med 2024. Det betyder att alla medlemsstater runt om i världen ska ha ett Single Window, inte enbart Europa. Det här är rätt så okänt, även för de 140–150 stater som har signerat FAL-konventionen, säger Mikael Renz.

Clydebank deklarationen och gröna sjöfartskorridorer

Johan Wahlström, enhetschef för avdelningen maritim samverkan och utveckling på Sjöfartsverket och Björn Garberg, nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart, pratade om Clydebank deklarationen, som bland annat förespråkar de gröna sjöfartskorridorerna.

– I Clydebank deklarationen har man satt ett mål om sex gröna sjöfartskorridorer fram till mitten av 20-talet och fram till 2030 ska det vara betydligt fler. Tanken där är att genom nya lösningar och ny teknik ska man kunna driftsätta dem innan 2030 och därefter skala upp sjöfarten omställning på en bredare front, säger Björn Garberg.

I Trafikverkets rapport ”På kurs mot gröna sjöfartskorridorer” som publicerades den 19 oktober i år presenteras en del utmaningar i arbetet med gröna sjöfartskorridorer, bland annat vikten av att omställningen måste ske på både kort och lång sikt.

– Något jag reflekterar över i rapporten är att omställningen behöver ske på både lång och kort sikt, och det finns ju fartyg och rederier idag som har möjligheten att ganska snabbt ställa om men att det är infrastruktur och bränsleproduktion som ställer till det där, säger Johan Wahlström.

– Ja man kan säga att Clydebank deklarationen är väldigt framåtsyftande, det syftar till att utveckla ny teknik och skala upp den och man pratar mycket om förnybara energikällor utifrån vindkraft och annat. Men faktum är ju att vi har ju redan idag fartyg med teknik på plats, då tänker jag inte minst på LNG-fartygen som med ett annat bränsle skulle vi ju faktiskt kunna bygga gröna korridorer utifrån det. Man jobbar även mycket på biogassidan, man pratar om biometan och annat, där är ju den lägst hängande frukten egentligen. Sen behöver vi parallellt givetvis jobba med den långsiktiga utvecklingen, säger Björn Garberg.

Navigationsstöd från land

Tidigare i höst beviljades forsknings- och utvecklingsprojektet ”Navigationsstöd från land” 38 miljoner kronor.

– Det här projektet handlar om att bygga upp en kunskapsbas för hur man ska kunna stötta fartyg utan lotsning på ett liknande sätt som lotsen gör idag. Vi ska bedriva en större testbädd här i Göteborg tillsammans i vår nya trafikcentral där vi hoppas kunna integrera oss mer med hur anlöpen fungerar. Vi kommer även samverka med andra nordiska länder för att undvika att skapa unika lösningar för Sverige och ena oss i frågan, säger Fredrik Karlsson från Sjöfartsverket.