Medel som kunde ha lagts på banunderhåll går i stället till administration av två system som enligt Riksrevisionen inte ens fungerar.
– Det här är allvarlig kritik, säger Sherzod Yarmukhamedov, projektledare för granskningen till Dagens Nyheter.
Trafikverket arbetar idag efter två ekonomiska system som ska få tågbranschens aktörer att skärpa sig och förbättra punktligheten:
Kvalitetsavgifter
Den som orsakar en försening ska enligt reglerna betala en avgift till den andra parten. Till exempel kan SJ bli skyldigt att betala Trafikverket pengar om det är SJ som har ställt till med problem, och vice versa.
Regressrätt
Det innebär att tågoperatörerna kan vända sig till Trafikverket och begära ersättning för sina och kundernas merkostnader när Trafikverket orsakar en försening.
Sammanfattningsvis:
Det ska svida för den som orsakar en försening, och det ska få branschen att jobba hårdare för att undvika det.
Men nu slår alltså Riksrevisionen i en granskning fast att det inte fungerar. Punktligheten för persontåg är densamma som för 20 år sedan och för snabb samt fjärrtåg är den sämre än för 20 år sedan.
Kostnaden för systemen har ökat med åren. 2019, det senaste året innan pandemin, kostade det Trafikverket en kvarts miljard kronor. Det är pengar som tas från myndighetens drift- och underhållsanslag, vilket gör att det blir mindre pengar kvar till sådant.
