Som ett startskott för ett nytt systemtänkande i en komplex fråga. Så sammanfattades konferensen eComExpo Summit i Göteborg i december kring transportsektorns omställning till fossilfrihet.
Positiva såväl som negativa erfarenheter lyftes. I december i år blir det en ny konferens, den här gången i Arlandastad i Stockholm.
– Det pågår väldigt mycket positivt som ofta kommer i skymundan för tråkigheter, men jag tror för att använda Charles Dickens begrepp från 1859 att vi trots allt befinner oss i ”the best of times” och i en ”age of wisdom. Så uttryckte sig Robert Andrén, generaldirektör för Energimyndigheten, när han inledde en workshop vid eComExpo Summit.
– Vi behöver börja jobba, använda våra verktyg och åstadkomma mycket fantastiskt. Vi kan inte jobba sektor för sektor utan måste arbeta tillsammans. Man kan inte ställa om transportsektorn med mindre än att man också ställer om industri- och byggnadssektorn och andra. Det är dags att kavla upp ärmarna och våga prioritera de strategiska vägvalen. Att flytta värdekedjor går inte om man bara har en länk, alla länkar måste var med. Om konkurrenter krokar arm kan man flytta system. Man måste samarbeta innan man konkurrerar och vi på myndigheten kan hjälpa till genom att vara en riskavlyftare.
– Pandemin visade att vi människor är beredda att snabbt förändra vårt beteende om det krävs och det måste vi ta med oss i klimatomställningen. Oroliga tider löses inte med gårdagens lösningar och transportsektorn är här ett nyckelområde, sa Robert Andrén, som avrådde från att invänta några opitmala lösningar och uppmanade alla att börja nu.
I april 2022 var det premiär för första upplagan av eComExpo, den första fackmässan om och för omställningen till en fossilfri transportnäring. Här fanns de tunga el-lastbilarna, elmopederna, laddföretagen, åkerierna och inte minst beslutsfattarna, opinionsbildarna plus användarna.
eComExpo Summit i december arrangerades av 2030-sekretariatet, Lighthouse, Profu, Ramböll och Ekan management. Tanken var att några av landets mest kunniga och inflytelserika personer i näringarna skulle träffas för att knyta kontakter och komma till slutsatser om hur omställningsarbetet kan påskyndas.
Synergierna förbigås
Ola Alterå, kanslichef i Klimatpolitiska rådet, konstaterade att svenska myndigheter inte är tillräckligt samordnade för att Sveriges klimatmål ska kunna nås.
– Färdplaner finns för respektive bransch och målen är tydliga, men helikopterperspektivet saknas och möjliga synergier förbises. Detta gäller särskilt på transportområdet.
Ändå hävdade Ola Alterå att Sverige nått alla delmål för klimatet som satts upp hittills. Det har varit enklare än vi trodde och det har varit billigare och gått snabbare än vi trodde.
Martin Hagberg, analytiker från konsultföretaget Profu, berättade om modellverktyg för att visa olika vägar till transportsektorns klimatmål 2030. Han visade olika scenarier i det så kallade 2030-pusslet, ett pågående forsknings- och samverkansprojekt fram till december 2023 där Profu. 2030-sekretariatet, Energiforsk och Chalmers industriteknik utgör centrala intressenter. Och han summerade frågan om ”vart är vi på väg:
– Elektrifieringen av transportsektorn går i snabb takt och energiförbrukningen minskar trots ett ökat transportarbete, sa han. Trots det gjorde han följande sammanfattning:
– Givet dagens politik ser vi inte ut att nå 2030-målet. Ytterligare åtgärder behövs. Elektrifieringen är en central del i transportsektorns omställning. Men bränslebyte, effektivisering och elektrifiering samt ett dämpat trafikarbete är tillgängliga alternativ för att nå transportsektorns klimatmål. Man bör jobba med alla dessa tre pusselbitar, menade Martin Hagberg.
Det krävs en berättelse
Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, som bland annat lotsat fram 22 Färdplaner från lika många branscher, tyckte att det glappar rätt rejält kring klimatmålen mellan ”vi som sitter här” och folk i allmänhet.
– Vi måste formulera en berättelse, beskriva ett nytt ”hur” om framtiden som är trovärdigt, så att folk förstår, så att det hela blir hyfsat njutbart eller acceptabelt. Först då kommer politiken att få mandat. Det är inte tekniken eller teknologin som är problemet utan kommunikationen. Utan ett konstruktivt ledarskap får vi inte mandat.
– Detta är inte fråga om någon rocket science. Vi har lösningarna, bland annat i de 22 färdplanerna, som redan är på väg att uppdateras. Det handlar om en klassisk utvecklingsresa och vi befinner oss mitt i en industriell revolution. Ganska utopiska saker har redan på få år skett. Klimatpolitik har blivit exportpolitik. Logiken har vänt och man ser nu det kommersiella i klimatsmarta lösningar, sa Svante Axelsson och talade om ”lärkurvan”, där nya dyra lösningar på sikt kommer att bli billiga.
Om energifrågan trodde han att det ligger en energiuppgörelse i luften.
– Hur mycket man än älskar kärnkraften så är det vindkraften som måste vara lösningen fram till 2030. Utan en energiuppgörelse blir det ingen kärnkraft heller. Och är det någon som måste bjuda in till en energiuppgörelse så är det regeringen.
Elektrifieringslöften
Linda Olofsson från Swedish Electromobility Centre berättade om Elektrifieringskommissionen och gav exempel från branschöverskridande samarbeten mot ett gemensamt mål.
– Bland annat har vi lockat fram regionala elektrifieringslöften kring godstransporter, varav många faktiskt också kommit igång. Man har ökat takten i omställning och utbyggnad av laddinfrastruktur med hjälp av stöd, sa Linda Olofsson, som påminde om att utbyggd laddinfrastruktur kräver att elnätet förstärks.
Tre forskare berättade om aktuella förhållanden. Filip Johnsson, professor vid Chalmers Energiteknik, gjorde några omställningsobservationer:
– Globalt är andelen fossil energi i den totala primära energianvändningen fortfarande i princip konstant. Vi har lyckats få fram de förnybara alternativen, men vi har misslyckats att prissätta koldioxid.
Han talade om sektorsintegration och smarta system som möjliggörs av variationshantering.
– Där finns jättemöjligheter och många projekt på gång, men de bejakas inte av politiken. Omställningen kostar egentligen väldigt lite om man ser till hela värdekedjan. Tekniken finns, men det krävs också styrmedel, sa Filip Johnsson.
Maria Taljegård, energi- och transportforskare på Chalmers, gav exempel på sektorsintegrering mellan transportsektorn och elsystemet.
– Det finns en stor potential i smart laddning, delad infrastruktur och vätgas som del i transportlösningen.
Bioråvaran under press
Erik Furusjö, adjungerad professor i energiteknik vid Luleå Tekniska Universitet och forskare vid RISE, framhöll att Sverige har unika förutsättningar och ändå har vi inte någon storskalig produktion av förnybara drivmedel.
– Men det finns intressekonflikter. Råvarupoolen är under kraftig press och biomassan måste användas där den verkligen behövs.
– Det finns tre olika skäl till att vi inte utnyttjar kolet i skogen. Sammansättningen av råvaror skiljer sig från produkterna, bioråvaran används för att förse processen med energi och vi får oönskade bi- och restprodukter, sa Erik Furusjö, som varnade för att se den svenska skogen som en stor resurs och som talade varmt för bättre koleffektivitet.
I december 2023 hålls alltså eComExpo igen, nu i Arlandastad och eComExpo i Köpenhamn som går i oktober 2023. Det handlar åter om att göra transportbranschen fossilfri på alla sätt. På land, i luften och till havs. Stort, smått eller mitt emellan. Eldrift, väte, biobränslen. Det ska pratas om allt från eldrivna transportcyklar till långtradare med bränsleceller. Allt från RoRo-fartyg med segel till eldrivna flygplan, laddstationer och elvägar.
På bilden: – Vi måste formulera en trovärdig berättelse om framtidens fossilfria transporter, sa Svante Axelsson vid eComExpo.
