Digitala tvillingar är verkligen på modet just nu. Det är inte så konstigt med tanke på allt intresse för digitalisering, dataanalys och AI. Digitala tvillingar är ett typexempel på praktisk användning av AI. För att få ut värde av dem krävs genomtänkt hantering av data.
Här är tipsen för att lyckas.
Enkelt uttryckt handlar digitala, eller virtuella, tvillingar om att skapa kopior av fysiska objekt, eller av företeelser av olika slag. Sedan undersöker man hur olika lösningar och förändringar påverkar originalen genom att simulera och analysera olika åtgärder på de digitala tvillingarna.
Produktdesign är ett typexempel på användning. I stället för att genomföra dyra och tidskrävande fysiska tester kan man simulera olika lösningar med mjukvara. Eftersom analyserna baseras på data blir det enklare för olika intressenter att samarbeta.
– Under den senaste tioårsperioden har tekniska innovationer som big data, snabba nätverk och superdatorer gjort att användning av digitala tvillingar har ökat i popularitet, berättar Kaladhar Voruganti, senior expert på att få ut affärsvärde av teknik på Equinix, ett globalt ledande företag inom datacenter och snabba förbindelser.
Data är grunden
Enkelt beskrivet kan man dela in användning av digitala tvillingar i fyra faser:
Datainsamling. Hur mycket data som behövs för en digital tvilling varierar så klart, men det kan handla om åtskilliga terabyte. Det behövs framför allt data om flera olika förekomster av det som ska simuleras.
Datatvätt. Data behöver ofta manipuleras på olika sätt för att bli användbara. Ett exempel är att ta bort data som är felaktiga. Ett annat att formatera data från olika källor så att de blir jämförbara.
Design. Själva skapandet av en digital tvilling inbegriper ofta modeller för AI och maskininlärning. Det ställer stora krav på beräkningskapacitet och som en följd av det smarta lösningar för kylning av servrar i datacenter, med flera avancerade lösningar.
Användning. Digitala tvillingar används för att göra avancerade ”what-if-tester”. Simuleringar, helt enkelt. De kan göras med både statiska representationer av fysiska objekt och med fysiska objekt vars tillstånd förändras. Simuleringar kan också göras av processer och andra företeelser, och till och med av individer, som kunder.
I molnet eller inte?
Frågan är var man ska designa, bygga och använda digitala tvillingar.
– Ett gott råd för hantering av digitala tvillingar är att om de inte skapas på en molntjänst, så bör de inte heller lagras och användas på en molntjänst, förklarar Kaladhar Voruganti.
Om data som används för en digital tvilling skapas i kanten av ett nätverk (edge) så är det inte effektivt att flytta alla data till en molntjänst. Det blir dyrt, går långsamt och kan medföra integritetsproblem. Det kan också vara svårt att få tillgång till de snabba processorer som behövs för att använda digitala tvillingar.
– Ibland passar en hybridmodell. Data lagras lokalt, i nära anslutning till molntjänster som används för att köra analysmodeller, säger Kaladhar Voruganti.
Han nämner det egna företagets datacenter som kan erbjuda anslutningar på 1-2 millisekunder till populära publika molnplattformar.
Att bestämma exakt var en digital tvilling ska lagras och användas beror på ett flertal faktorer. Grundregeln är närmare kanten av nätverket, om data finns där i stora mängder och det ställs krav på låga fördröjningar. Ju lägre sådana krav är, desto mer lämpligt är det att lagra en tvilling på en mer central plats.
Ju närmare man tittar på sådana designbeslut, desto mer komplexa blir de. Det är inte minst viktigt att identifiera om data kommer från många spridda källor, vilket ställer höga krav på arkitekturen. Det är av yttersta vikt att tänka igenom sådana beslut för att dra full nytta av digitala tvillingar.
Bild: Gerd Altmann
