Reduktionsplikten infördes 2018 för att tvinga drivmedelsleverantörer att minska andelen fossilt drivmedel. Redan innan systemet infördes hade branschen på eget initiativ i genomsnitt blandat i nästan en sjättedel HVO i sin diesel. Att sänka kravet från 40 procent 2024 till bara 6 procent innebär i praktiken att pliktens syfte bortfallit.
Den skulle lika gärna kunna vara noll, menar Riksförbundet M Sverige.
– Branschen har inte haft så låg andel förnybart innehåll som föreslås vara tröskeln 2024 sedan 2011. Den nya kravnivån ligger under de tidigare marknadsnivåerna, därför är det osannolikt att inblandningen går ned så mycket. Någon egentlig plikt är det alltså inte längre tal om, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk expert på Riksförbundet M Sverige.
När reduktionsplikten infördes 2018 var det mot ett löfte om att skatten på bensin och diesel skulle justeras ned om reduktionsplikten höjde drivmedelspriserna. Det beskrevs bland annat i regeringens promemoria att prisökningar till följd av ambitionshöjningen skulle motverkas genom justering av koldioxidskatten för att beakta en större andel biodrivmedel. Så blev det aldrig och bilisterna drabbades av stora kostnadsökningar.
– Hade man sänkt skatten hade nog ingen brytt sig om reduktionsplikten idag. Många bilister vill sänka sina utsläpp, men man kan inte lägga kostnaden enbart på enskilda hushåll, säger Carl-Erik Stjernvall.
Ett komplicerat läge väntar nu när det gäller arbetet med vägtrafikens utsläpp. Regeringen säger att Sveriges klimatmål ligger fast, samtidigt som den hittills mest betydande åtgärden nu slopas. Ska målen om utsläppsminskningar till 2030 nås, kommer det att krävas andra omfattande åtgärder, något som kan innebära nya pålagor på bilisterna.
Trafikverket bedömer i sitt värsta-scenario att skatterna på bränsle kan behöva höjas kraftigt så att drivmedel kostar 50 kronor litern 2030, i syfte att tvinga bilister att köra mindre bil. Samtidigt öppnar myndigheten i infrastrukturplaneringen för att inrätta trängselskatter och miljözoner var som helst som en metod att öka pålagorna för bilister, vilket bland annat beskrivs i Trafikanalys Rapport 2022:14 Förslag som leder till transportsektorns klimatomställning.
– Många andra sätt att få ned utsläppen kostar betydligt mer. Reduktionsplikten har gjort att det gått att sänka utsläppen med bilar som redan rullar på vägarna. Det innebär mycket högre kostnader att fasa ut fungerande bilar i förtid och byta dem till elbilar, säger Carl-Erik Stjernvall.
