Nyheter

Även svagt trafikbuller har en negativ inverkan på arbetsprestationen

Eftersom svenska städer förtätas i snabb takt byggs det nu mycket nära vägar och genomfartsleder – mark som ansågs otänkbar för utveckling för bara ett decennium sedan. Det är sedan tidigare känt att buller kan ha en negativ inverkan på människors hälsa, men ny forskning från Chalmers tekniska högskola visar att så lite som 40 decibel trafikbuller – den typiska nivån av bakgrundsljud i en kontorsmiljö eller kök – har en skadlig effekt på kognitiva prestationer.

Forskare vid Chalmers avdelning för tillämpad akustik har genomfört en laboratoriestudie där försökspersoner gjorde koncentrationstester samtidigt som de exponerades för bakgrundsljud. Försökspersonerna ombads titta på en datorskärm och reagera på vissa brev, för att sedan bedöma sin upplevda arbetsbelastning efteråt. Studien visar att försökspersonerna fick betydligt sämre resultat på prestationstestet, och även upplevde att uppgiften var svårare att utföra, med trafikbuller i bakgrunden.

– Det som är unikt med vår studie är att vi kunde påvisa en nedgång i prestanda vid så låga ljudnivåer som 40 dB, vilket motsvarar den vanliga ljudnivån i en kontorsmiljö eller ett kök, säger Leon Müller, doktorand vid avdelningen för tillämpad akustik vid institutionen för arkitektur och anläggning.

Bakgrundsljudet bestod av två ljudsekvenser som simulerade lastbilar som passerade på tio och femtio meters avstånd. Båda sekvenserna normaliserades till samma totala inomhusnivå på 40 dB.

– Ljudsekvensen som simulerar de närmare passagerna, där ljudet förändras avsevärt när fordonet passerar, var vanligtvis den som störde testpersonerna mest, säger Müller. Detta kan bero på att trafik som är längre bort uppfattas som en mer konstant drönare.

Bostäder byggs närmare vägar nu

De nya resultaten betonar en redan problematisk situation med negativ påverkan på hälsa och arbetsprestation på grund av trafikbuller. De senaste åren har avståndet mellan vägar och nybyggda bostäder i svenska städer tillåtits krympa – en trend som även kan ses internationellt.

Lite förenklat utgår de svenska bestämmelserna för var byggnation tillåts på den genomsnittliga ljudnivån utomhus under ett dygn – vilket innebär att de inte tar hänsyn till individuella förbifarter. Dessutom täcker nuvarande regler inte topparna av lågfrekvent buller inomhus, vilket är svårt att undvika och är, enligt forskning, mer störande och därför mer påverkar människors hälsa.

Jens Forssén, professor i tillämpad akustik på Chalmers, har i en studie som modellerar lågfrekvent buller visat att sådant buller främst genereras av tung trafik i låga hastigheter, och är svårt att stänga ute även med välisolerade fönster och byggnader som uppfyller kraven. alla byggnormer och riktlinjer för ljudisolering.

Sänkt fordonshastighet kan öka bullerexponeringen inomhus

– Beräkningarna för olika typer av fasader visar att det är svårt att uppnå idealiska ljudmiljöer inomhus nära hårt trafikerade vägar, säger Forssén. ”Att sänka hastigheter är ingen lösning, eftersom våra beräkningar visar att bullerexponeringen inomhus till och med kan öka vid lägre hastigheter.

Vidare menar Forssén att buller och ljudmiljö är en faktor som ofta anses vara för sent i planprocessen och att det finns fördelar som skulle kunna uppnås om anpassningar gjordes för att bättre utnyttja utrymmet vad gäller buller.

Forskarna är också överens om att den mest effektiva lösningen vore att undvika stadsförtätning i områden där trafikbuller skulle ha för stor påverkan på hälsa och välbefinnande.

Mer om forskningen:

Laboratoriemiljön på Chalmers där forskningen bedrivs ser ut som ett vardagsrum med möbler och textilier, men bakom takpaneler och fönster finns ett avancerat högtalarsystem som gör att forskarna kan simulera olika ljud, till exempel vägtrafikljud.

I testerna ombads de 42 deltagarna att genomföra ett kontinuerligt prestationstest (CPT) under varje ljudsekvens. De tittade på en datorskärm där enskilda bokstäver visades i sekvenser och blev instruerade att trycka på en knapp för alla bokstäver utom X. Dessutom fyllde försökspersonerna i ett formulär som kallas NASA task load index (NASA TLX), ett verktyg för att mäta en persons subjektiv bedömning av deras arbetsbelastning när de utför en uppgift. Försökspersonerna bedömde sin upplevda arbetsbelastning utifrån sex dimensioner: upplevd mental arbetsbelastning, fysisk arbetsbelastning, tidspress, ansträngning, prestation och grad av frustration.