Här har ni dem. Världens första kvinnliga krockdocka i genomsnittlig storlek. Och professor Astrid Linder, världsledande trafiksäkerhetsforskare som i 20 års tid arbetat med att ta fram dockan. Målet är att kvinnor ska ha samma skydd som män vid en kollision.
På måndagen visades den kvinnliga krockdockan, SET50F, och den manliga motsvarigheten, SET50M, för första gången för svenska journalister. Dockorna har tidigare presenterats vid en internationell trafiksäkerhetskonferens och väckt stort intresse och uppmärksamhet. SET står för Seat Evaluation Tool och 50 för ett medianvärde för verkliga kvinnors och mäns längd och vikt.
Trots att kvinnor löper större risk att skadas i trafiken – framför allt i nacke och rygg – har alla krockdockor hittills utformats efter den manliga anatomin. Den nya kvinnliga krockdockan är kortare och lättare, har byst, bredare höfter och smalare skuldror. Styvheten i nacken är också annorlunda då män generellt har större och starkare muskler.
Dockan är speciellt utformad för att för att testa rörelse i ryggrad, nacke och axlar med en realistisk mjukhet i kroppen. Vid visningen på VTI i Linköping genomfördes två krocktester som simulerade påkörning bakifrån i 16 kilometer i timmen. Trots den låga hastigheten visar försöken tydligt de stora krafter som övre delen av kroppen utsätts för och risken för whiplashskador i nacken.
– Skadestatistiken visar tydligt att kvinnor är sämre skyddade än män. Men statistiken kommer i efterhand och i dag saknar vi rätt verktyg för att utvärdera hur nya fordon bäst förhindrar skador för båda delarna av den vuxna befolkningen, säger Astrid Linder, professor vid VTI och Chalmers tekniska högskola.
– Vår modell för en kvinnlig krockdocka kan användas, tillsammans med den manliga motsvarigheten, för att utvärdera bilsätens skydd mot nackskador så att både kvinnor och män skyddas bättre i framtiden.
Idén till den kvinnliga krockdockan fick Astrid Linder när hon doktorerade vid Chalmers och i en litteraturstudie upptäckte att kvinnor hade avsevärt sämre skydd mot whiplashskador. Ett naturligt steg borde då vara att ta fram en krockdocka som utformats efter den kvinnliga kroppen. Sedan har dockan utvecklats i etapper sedan början av 2000-talet fram till den SET50F som finns i dag.
Allt underlag från utvecklingen är fritt tillgängligt för alla. För att det ska bli krav på att en krockdocka av en genomsnittlig kvinna verkligen används krävs dock beslut om utformningen av regelverket i FN. Svenska Transportstyrelsen har som uppdrag att driva frågan, men det här är ett arbete som just har börjat i form av en arbetsgrupp i Genève.
– Det är svårt att bedöma hur stora möjligheterna är och hur lång tid det kan ta. Men det är ett betydligt mindre steg än att ge kvinnor rösträtt, och det har de ju i många länder, säger Astrid Linder som i en tidigare intervju sagt att ”vi är vid den punkt i historien” då det borde vara möjligt.
SET-utvecklingen har varit en del av VIRTUAL, Open Access Virtual Testing Protocols for Enhanced Road User Safety. EU-projektet är finansierat av Horisont 2020 och består av 15 partners i Europa Forskarteamet har förutom Astrid Linder (koordinator for VIRTUAL) även bestått av forskningsingenjör Magnus Karemyr och Tommy Pettersson från VTI, samt professor Mats Svensson från Chalmers.
På bilden: Krockdockan SET50F och Astrid Linder
Foto: Hejdlösa bilder/VTI.
