Hybridarbetet är här för att stanna och har positiva effekter på företagskulturen – men innebär också nya utmaningar för riskhantering och regelefterlevnad.
Resultaten kommer från en ny global rapport från NAVEX, en ledande utvecklare av plattformar för administration, riskhantering och regelefterlevnad, där bland annat det svenskutvecklade visselblåsningssystemet WhistleB ingår. 1 300 respondenter som arbetar med dessa frågor till vardags på sina företag har intervjuats.
Det kanske mest iögonfallande är det varaktiga genomslaget för hybridarbete, och hur allt fler verksamheter överger tanken på att gå tillbaka till de arbetsmönster som rådde innan Covid 19-pandemin. 93 procent av respondenterna säger att deras arbetsgivare tillämpar hybridarbete och en stor majoritet, 73 procent, uppger även att modellen har en positiv effekt på företagskulturen, medan bara 14 procent uppgav att det har en negativ effekt.
Det överträffar förväntningarna kraftigt jämfört med förra årets undersökning, då 56 procent förväntade sig framtida hybridarbete medan 30 procent räknade med en återgång till de policyer som gällde innan 2020.
På 24 procent av företagen som representeras i undersökningen arbetar minst halva personalstyrkan helt eller delvis på distans.
Även om den övervägande effekten är positiv innebär hybridarbetet också nya utmaningar, poängterar rapportförfattarna:
– Den här dynamiken är väldigt viktig för de som är specialister inom risk och regelefterlevnad. Distansarbetare är vanligtvis inte under direkt handledning i samma utsträckning, och det kan göra det svårare att upptäcka brott mot policyer och uppförandekod, och skapar fler IT-säkerhetsrisker.
30 procent av de representerade företagen hade upplevt en cybersäkerhetsincident under de senaste tre åren, medan motsvarande siffra i 2022 års rapport var 22 procent.
En annan utmaning som flaggas i rapporten är att respondenterna upplever ett minskat intresse av att upprätthålla regelefterlevnad. Medan en stor majoritet av respondenterna upplever att själva företagsledningen uppmanar till efterlevnad, är siffrorna betydligt lägre på avdelnings- och gruppchefsnivå, och sjunker dessutom kraftigt jämfört med när samma fråga ställdes 2022.
– En möjlig förklaring är att ansvariga känner ovanligt hög press på sig att nå sina affärsmål, medan företagsledningen inte är medveten om de etiska och/eller efterlevnadsbaserade kompromisser som görs för att nå dem, konstaterar rapportförfattarna.
