Svensk offentlig sektor ramlar ner ytterligare ett steg i rankningen när digitaliseringsgraden jämförs mellan offentliga förvaltningar i Europa. Det visar EU-kommissionens årliga rapport eGovernment Benchmark som sammanställts av Capgemini. I rapporten som publiceras för 20:e året i rad utvärderas mer än 15 000 statliga europeiska webbplatser i 35 länder där Sverige halkat ner ytterligare en placering till 16:e plats efter att Turkiet gått om Sverige med stormsteg och nu rankas som nr 10.
Förra året hamnade Sverige på 15:e plats av 35 länder och låg även då i botten jämfört med de nordiska länderna. I årets rankning har Sverige sjunkit ytterligare en placering och behåller bottenplatsen i Norden. Toppar listan gör Malta och Estland, vilka enligt utvärderingen har de mest användarvänliga, transparenta och internationellt orienterade webbplatserna med flest möjligheter till elektronisk identifiering och kommunikation mellan allmänhet och offentlig sektor.
Den årliga rankningen görs på uppdrag av EU-kommissionen av Capgemini tillsammans med dotterbolaget Sogeti, IDC och universitet Politecnico di Milano.
– Rankningen stämmer förstås inte med Sveriges självbild som en framstående it-nation, även om vi lyckats höja vårt digitaliseringsbetyg med 3 procentenheter från 74 procent till 77 procent. Bara under det senaste året har Turkiet gått om oss med stormsteg. Svensk offentlig sektor lyckas inte ta tillvara att vi har en bra bredbandsutbyggnad, välutbildad befolkning och ett väl digitaliserat näringsliv, säger Lars Kullberg, ansvarig för offentlig sektor på Capgemini.
– En viktig förklaring är att Sveriges decentraliserade förvaltningsmodell gör att beslut om vilka e-tjänster som ska finnas och hur dessa ska se ut till stor del fattas av varje aktör var för sig. Det kräver en ökad samverkan mellan aktörerna med allt vad det innebär i form av delning av data och gemensamma lösningar, vilket tar för lång tid och gör att Sverige halkar efter, anser Lars Kullberg.
Rapportens rankning baseras på en sammanvägning av fyra undersökta aspekter på offentlig digitalisering.
Användarvänlighet: i vilken utsträckning medborgare har tillgång till tjänster och information online och om dessa tjänster är anpassade för mobilanvändning.
Transparens: hur tydligt det är vilken data som tjänsterna använder samt om användarna kan påverka hur och vilken data som används.
Nyckelteknik: i vilken utsträckning digital teknik finns på plats för sådant som elektronisk identifiering (eID), elektroniska underskrifter och digital post så att medborgare och den offentliga sektorn kan kommunicera.
Internationalisering: hur väl tjänsterna är anpassade för användning även av medborgare och företag i andra europeiska länder. Till exempel att man har fler språk på hemsidan än det egna landets och även här möjlighet att identifiera sig elektroniskt.
Totalt är det 35 länders statliga hemsidor som analyserats och Sverige ligger trots sin låga rankning högre med sin digitaliseringsgrad på 77 procent jämfört med genomsnittet i Europa som är 70 procent. Förutom de 27 EU-länderna så omfattar studien även Albanien, Island, Montenegro, Nordmakedonien, Norge, Schweiz, Serbien och Turkiet.
Ladda ner hela rapporten eGovernment Benchmark 2023 här:
