Framväxten av autonoma farkoster skapar frågor om ansvar och ägandeskap inom Försvarsmakten. För att hitta svar har forskare på FOI tagit fram ett brädspel som konkret visar hur konfliktsituationer med de nya farkosterna kan utvecklas.
Autonoma farkoster kan utrustas med vapensystem så att de självständigt kan rikta in sig på mål och attackera dem, när de väl har aktiverats av en människa. Det kan exempelvis röra sig om beväpnade fordon och drönare som är obemannade. I takt med utvecklingen av AI har diskussionen om vapensystemen ökat, och lett till behov av att klargöra hur de ska styras.
Som ett led i det har FOI fått i uppdrag av Försvarsmakten att undersöka hur autonoma farkoster kan påverka olika aspekter av ledning och ansvar om de skulle införas på ett mekaniserat kompani.
– Det kan handla om vem som ska äga vapensystemet, vem som ska kontrollera det och hur högt upp i ledningen ansvaret ska ligga; om det ska vara på plutons- eller kompaninivå, säger Anna Pestrea som är forskningsingenjör på FOI:s avdelning för cyberförsvar och ledningsteknik.
Presenterades på internationell konferens
För att göra undersökningsområdet och frågeställningarna mer konkreta designade Anna Pestrea tillsammans med sina forskarkollegor på FOI ett strategiskt brädspel.
– Vi ville simulera ledning, illustrera olika autonoma förmågor, testa nya koncept och skapa diskussion. Det går att göra ändå, men diskussionerna blir mer konkreta om man har en spelfigur att hålla i handen. Alternativet hade varit att gå ut med stridsfordon i verkligheten, vilket hade blivit väldigt dyrt, fortsätter Anna Pestrea.
I början av september demonstrerades spelet på en internationell konferens om krigsspel, UK Connections, på den brittiska arméns militärhögskola i Sandhurst. Deltagandet organiserades inom ramen för FOI-projektet FoT militär operationsanalys, krigsspel, under projektledning av Johan Elg. Spelet fick mycket positiv respons av deltagarna på konferensen.
Brädspelet går under namnet UNI-KASS, en förkortning för Universellt Konfliktspel för Autonom Stridslednings-Studie. Spelmiljön byggs upp genom att man lägger ut terrängbrickor med skog, bebyggelse, flod och stenig oframkomlig terräng. Spelarna har sedan olika spelpjäser i form av bland annat infanterienheter och stridsvagnar. Varje spelpjäs har egenskaper som motsvarar hur de fungerar i verkligheten, eller vad forskarna bedömt är rimligt i en nära framtid.
Spelet är tillverkat helt och hållet av FOI. Myndighetens verkstad i Linköping har gjort terrängbrickorna och 3D-printat alla spelpjäser.
UGV mindre lämpad för anfallsstrid
Fokus ligger på att se vilka problem som uppstår när man för in så kallade UAV:er och UGV:er, vilket står för Unmanned Aerial Vehicle respektive Unmanned Ground Vehicle. En UAV kan exempelvis vara en drönare, och används för spaning och övervakning men saknar vapensystem. En UGV kan vara lättare eller tyngre. Den medeltunga UGV:n är markgående och har vapensystem, men kan också användas för övervakning.
Det finns två olika sidor i spelet, blå och röd. Blå sida ska anfalla röd sida och försöka ta tillbaka en stad. Hittills har spelet gett forskarna flera insikter. I en spelomgång gjorde blå sida en framryckning mot staden där de använde UGV:er och stridsfordon 90.
– Efter ett tag såg vi att UGV:erna bara var halvvägs jämfört med stridsfordonen. Vi kom ganska långt fram med stridsfordonen men UGV:erna var långsammast, säger Anna Pestrea.
Slutsatsen blev att den här sortens UGV är mindre lämpad för attackstrid och mer lämpad för försvars- och fördröjningsstrid. Forskarna har dessutom kunnat se att riskerna för personalen minskar med UAV:er och UGV:er.
– Vi har även kommit fram till mer om hur de här enheterna kan användas. En UGV kan vara stillastående och övervaka en utpekad plats, den kan skydda en flank eller ge understöd när stridsfordonen åker fram.
Autonoma farkoster – främst en kompaniresurs
När det gäller ledning och ansvar för de autonoma farkosterna har spelet i första hand kommit fram till vilka som inte ska ha det på sitt bord.
– Kompanichefen och ställföreträdande kompanichefen ska inte ha det ansvaret, de har för mycket annat att tänka på. Vi har landat i att det ska ses som en kompaniresurs snarare än en plutonresurs, men det beror också på vad man använder enheterna till och över hur stort område, avslutar Anna Pestrea.
Forskarna fortsätter utveckla brädspelet, och arbetar just nu tillsammans med Markstridsskolan (MSS) i Skövde.
