70 procent av svenskarna är positiva till att avskaffa skattelättnader för luftfartssektorn och företag som är starkt beroende av fossila bränslen, enligt EIB:s klimatundersökning – sjätte upplagan.
De stigande levnadskostnaderna ligger tillsammans med klimat- och miljöfrågor högst på listan över de utmaningar som svenska respondenter ser för sitt land.
60 procent av de som svarat anser att övergången till en klimatneutral ekonomi endast är möjlig om ekonomiska och sociala ojämlikheter hanteras samtidigt.
Fler än två tredjedelar anser att staten borde erbjuda ekonomisk kompensation till länder som drabbats av klimatförändringar som de inte själva bidragit till.
70 procent är positiva till att avskaffa subventioner och skattelättnader för luftfartssektorn och alla företag som är starkt beroende av fossila bränslen.
En majoritet säger att de skulle acceptera en skattehöjning för att hjälpa dem med de lägsta inkomsterna att anpassa sig till klimatrelaterade policyer.
Europeiska investeringsbanken (EIB) publicerade i dag den sjätte upplagan av sin klimatundersökning.
Enligt EIB:s klimatundersökning har svenskarna, efter ytterligare ett utmanande år med inflation och dessutom rekordstora värmeböljor och översvämningar, blivit mer medvetna om klimatförändringarnas djupgående påverkan och om behovet av att omedelbart vidta åtgärder både i Sverige och runtom i världen. De stigande levnadskostnaderna ses som den största utmaningen[1] (58 procent av respondenterna placerar dem bland de tre viktigaste frågorna för sitt land, 10 procentenheter under EU:s genomsnitt), påverkan från klimatförändringar och miljöförstörelse kommer strax efter, och 50 procent anser att dessa är ett stort problem (i linje med EU:s genomsnitt).
Krav på en rättvis omställning hemma och i drabbade länder
Mot den här bakgrunden efterlyser de flesta svenskar rättvisa policyer för att hantera klimatkatastrofen. 63 procent (5 procentenheter under genomsnittet i Europeiska unionen) säger att omställningen till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp endast kan genomföras om sociala och ekonomiska ojämlikheter hanteras samtidigt.
Endast 47 procent av respondenterna säger emellertid att de har förtroende för statens förmåga att genomföra en sådan rättvis klimatomställning.
När det gäller frågan om ersättning till utvecklingsländer för att hjälpa dem att hantera klimatförändringarnas påverkan – vilket förväntas bli en central fråga vid FN:s konferens om klimatförändringar i Dubai 2023 (COP28) – är svenskarna positiva till att utvidga stödet utanför landets gränser, för att hjälpa de länder som är mest utsatta för klimatförändringarna och säkerställa en globalt rättvis omställning till en klimatneutral och motståndskraftig framtid.
67 procent av respondenterna (7 procentenheter över genomsnittet i EU och 9 procentenheter över Tyskland, exempelvis) instämmer i att landet bör kompensera drabbade länder ekonomiskt för att hjälpa dem att bekämpa klimatförändringarna.
Skatt till stöd för rättvis omställning
Undersökningsresultaten visar att 62 procent av svenskarna (3 procentenheter över EU:s genomsnitt på 59 procent) skulle vara beredda att betala högre inkomstskatt för att hjälpa hushåll med lägre inkomster att klara kostnaderna för en grön omställning. 45 procent skulle vara beredda att betala 1–2 procent extra av sin inkomst och 17 procent skulle acceptera 5–10 procent.
Merparten av respondenterna svarar att de också skulle vara positiva till andra slags klimatrelaterade skatter. Exempelvis säger 71 procent att de är positiva till en skattereform som innebär att subventioner och skattelättnader avskaffas för luftfartssektorn och andra branscher som är starkt beroende av fossila bränslen.
Kommentar från EIB:s vicepresident Thomas Östros:
– EIB:s senaste klimatundersökning understryker svenskarna djupa medvetenhet om klimatförändringarna och deras engagemang för att direkt ta itu med problemen. De inser att en lyckad omställning till en klimatneutral värld går hand i hand med att hantera sociala och ekonomiska ojämlikheter såväl inom landet som internationellt. Inom Europeiska investeringsbanken är vi fast beslutna att stödja en rättvis omställning där ingen lämnas utanför. Solidaritet och genomförbara åtgärder är nu viktigare än någonsin.
EIB:s klimatundersökning genomförs sedan 2018 och ger en inblick i uppfattningarna om klimatförändringar bland människor i större ekonomier runtom i världen. Undersökningen omfattar över 30 000 respondenter i Europeiska unionen, Förenade Arabemiraten, Förenade kungariket, Förenta staterna, Indien, Japan, Kanada, Kina och Sydkorea. EIB är Europeiska unionens långivande organ och världens största multilaterala långivare till klimatprojekt.
[1]Respondenterna skulle välja de tre utmaningar som de anser är störst för landet utifrån en blandad förteckning över tio utmaningar: ökade levnadskostnader, arbetslöshet, klimatförändringar, miljöförstörelse, politisk instabilitet, inkomstskillnader, tillgång till hälso- och sjukvård, storskalig migration, cyberattacker och terrorism.
Om EIB:s klimatundersökning
Europeiska investeringsbanken (EIB) har nu genomfört den sjätte årliga upplagan av EIB:s klimatundersökning, som är en ingående undersökning av hur medborgarna uppfattar klimatförändringarna. Den sjätte upplagan av EIB:s klimatundersökning, som genomfördes i samarbete med marknadsundersökningsföretaget BVA, syftar till att bidra till den bredare debatten om attityder och förväntningar i fråga om klimatåtgärder. Över 30 000 respondenter deltog i undersökningen mellan den 7 augusti och 4 september 2023, med en representativ panel av personer från 15 år och uppåt för vart och ett av de 35 länder som undersöktes (EU 27, Förenade Arabemiraten, Förenade kungariket, Förenta staterna, Kanada, Kina, Indien, Japan och Sydkorea).
