Avancerade digitala system som arbetsleder blir allt vanligare. De negativa effekterna är många – såsom övervakning, ökat tempo och en avhumanisering av oss som jobbar. Men det finns lösningar, visar en ny rapport av Tankesmedjan Arena Idé.
Rapporten, skriven av juristen Tobias Sjöqvist, tar sin utgångspunkt i den svenska arbetsrättsliga modellen och analyserar hur dataskyddsförordningens (GDPR) bestämmelser fungerar på den svenska arbetsmarknaden. I det moderna arbetslivet skapas enorma mängder data som i många fall är personuppgifter, vilket leder till en utsatthet för arbetstagaren.
– Arbetsgivares anspråk på att samla information om sin verksamhet och förbättra beslutsprocesser står inte sällan i konflikt mot arbetstagares rätt till skydd av sitt privatliv, säger Tobias Sjöqvist.
Den övergripande slutsatsen i rapporten är att dataskyddet i arbetslivet fungerar dåligt och att de regler som finns både är dåligt anpassade till arbetslivet och efterföljs undermåligt. Trots att fackföreningsrörelsen, regeringen och riksdagen efterfrågat en mer ändamålsenlig anpassning av reglerna till arbetsmarknaden har inget hänt. Samtidigt finns det verktyg som kan användas mer effektivt av fackförbund.
– Skydd av privatliv och integritet i arbetslivet är i allra högsta grad är en facklig fråga som fackföreningsrörelsen måste ta på allvar. De verktyg som fackföreningsrörelsen har till sitt förfogande skulle kunna användas för att slå vakt om människors integritet och yrkesutövning i mycket större utsträckning än vad som sker idag, säger German Bender, utredningschef på Tankesmedjan Arena Idé.
På bilden: German Bender, utredningschef på Tankesmedjan Arena Idé
