Framtidens belysning finns i Helsingborg. När de gamla armaturerna byts till LED-ljus passar man på att göra gatubelysningen till ett nätverk för digital kommunikation. Noder i armaturerna förmedlar information från sensorer som meddelar när papperskorgar behöver tömmas, när träd ska vattnas eller för att se hur folk rör sig för att kunna planera underhåll.
I Helsingborgs kommun finns cirka 33 000 belysningsarmaturer. Anläggningen är ålderstigen och behöver uppdateras. Många stolpar är från 60-talet och armaturer från 90-talet är av typen högtrycksnatrium vilket ger ett gulaktigt ljus och drar väldigt mycket energi. Därför byts alla armaturer och stolpar till energisnålt och vitare LED-ljus under en sjuårsperiod.
– Vi byter även styrsystem. I dag är det en ljussensor som vid ett visst LUX-värde tänder eller släcker en hels slinga armaturer. Om det är en eller två som är trasiga måste underhållsentreprenören tända hela slingan för att se vilka det är. Med det nya systemet kan vi släcka eller tända varje enskild armatur, säger Andreas Hall som är utvecklingsingenjör på stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborgs stad.
Bygger in funktionalitet
När uppdateringen av gatubelysningsnätet började planeras 2018 funderade Andreas och hans kollegor på om de kunde bygga in mer funktionalitet i nätet än att bara vara stolpar och ljusarmaturer. Där kom idén att göra systemet för gatubelysning till bärare av digital kommunikation.
Stolparna har ström, finns överallt i kommunen – i staden och på landsbygden – och är tillräckligt höga för att fungera som antenner och ge utmärkt radiotäckning. I armaturerna placeras noder som kan kommunicera trådlöst med sensorer i närheten av armaturerna. Datan skickas sedan vidare till styrsystemet och kan bland annat användas för att sköta drift och underhåll.
– Det kan vara sensorer i papperskorgar som talar om när de är fulla och behöver tömmas, eller som mäter jordfuktighet vid träd så vi vet när de behöver vattnas. Sensorer kan även mäta lufttemperatur eller visa om en livboj hänger på plats. Vi kan även se hur folk rör sig, om många samlas på en plats kanske vi måste öka insatsen för sopning och städning på den platsen dagen efter.
Systemoberoende
I dag finns sensorer som använder systemet LORA (long range) för att skicka textmeddelande. Men om de sitter i en svacka i marken kan det vara svårt för signalen att nå fram. Med det nya systemet kan meddelandet skickas med Blåtand till närmaste belysningsstolpe som sedan för det vidare till styrsystemet.
– På så sätt skapar vi ett nätverk med en nätverksbrygga som gör att vi kan kommunicera oavsett om det är genom Blåtand, LORA, DECT eller något annat. Man kan jämföra med en mobiltelefon som kan växla mellan WiFi, Blåtand, 4G eller 5G utan att vi som användare märker det, förklarar Andreas Hall.
Men när utvecklarna i Helsingborg började leta efter en nätverksbrygga till sitt system visade det sig att något liknande inte fanns för offentlig verksamhet. Så de fick utveckla ett eget system från grunden.
Effektivare underhåll
– Att göra det är väldigt dyrt. Men vi tittade på vad den investeringen skulle kunna spara. Det vi gör är att gå från kontraktsstyrd drift och underhåll till behovsstyrt. I stället för att slamsuga vartannat år enligt ett kontrakt kan vi nu göra det när det behövs. Vi behöver inte köra runt till alla papperskorgar utan bara till de som är fulla. Det gör att vi får pengar över att göra annat för. Vi kan arbeta smartare, mer miljövänligt och vara mer omtänksamma om kommunens invånare. Det är det smart belysning är. Själva belysningen är det lilla. Möjligheterna systemet skapar är det stora.
Det märks att Andreas Hall är stolt över det han och hans kollegor skapar. Han konstaterar att Helsingborg är unik genom att ta ett helhetsgrepp och byta ut alla kommunens 33 000 belysningsarmaturer på sju år. Samtidigt skapas en kommunikationsplattform med hårdvara och mjukvara i hela kommunen som står klar 2024.
– Helsingborg är den stad som ligger längst fram med tankar kring detta i Europa, om jag är ödmjuk. Om jag sticker ut hakan är vi främst i hela världen.
Öppna gränssnitt
Men det har inte varit helt lätt att ta sig dit man är i dag. Projektet är beroende av att belysningsbranschen kan leverera det kommunen efterfrågar.
– Hårdvaran kräver mjukvara och den är ofta låst. Vi kan inte handla upp 33 000 armaturer på ett bräde. Det måste ske en del i taget. Det ska vara som Lego där vi kan upphandla från olika leverantörer. Vi har ett styrsystem och det måste kunna kommunicera med utrustningen oavsett vem som levererat armaturer, styrnoder och annat.
Det har varit vanligt att leverantörer låser in kunderna genom att ha egna gränssnitt.
– Som kommun måste vi ha öppna gränssnitt. Vi talar om för leverantörerna vad vi behöver och väljer de som kan leverera komponenter som kan kommunicera med vårt styrsystem. Ju fler städer och kommuner som kan tänka lika, desto enklare blir det för alla, understryker Andreas Hall.
Framtida möjligheter
Utöver den senaste tekniken för gatubelysning är får Helsingborg ett digitalt nätverk som är förberett för framtida möjligheter. All data som samlas in från de inkopplade enheterna kommer att vara öppen data.
– Datan kan användas för att träna AI. Företag kan använda data för att skapa nya tjänster och kommunen kan använda den för exempelvis underhåll av gatunätet eller för att göra badstränder mer användarvänliga. Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser för vad som kan göras.
I grunden handlar om att få till en omtänksam stad. En medborgare ska inte behöva ringa in och klaga på att en papperskorg är full.
– Vi ska ha koll på det och se till att den aldrig blir full. Då skapar vi en stad som är enklare och bättre att bo i. Belysningsnätverket är en del i det arbetet.
Innovation uppmuntras
Andreas Hall berättar att projektet med smart belysning har sin grund i det medvetna arbete med innovation som pågår i Helsingborg stad. Det var 2012 som alla partier gick samman och enades om det som fick namnet Vision 2035. De tittade på framtiden och såg en ökande andel äldre som färre arbetande skulle ta hand om, klimatutmaningar och ökade kostnader.
– Då kan man höja skatten men det är inte så populärt. Ett annat alternativ är att sänka ambitionsnivån, men det är inte heller populärt. Då återstod att börja jobba på nya sätt och som ett led i det uppmuntras innovation. Under tio år har kommunen byggt upp en kultur där alla medarbetare ska våga testa nya saker.
För att uppmuntra detta delar Helsingborgs stad varje år ut ett pris för Årets nytänk. Men det finns även ett pris för Årets misstag.
– För att utvecklas måste man ibland ta risker. Årets misstag premieras för att det är någon som vågat testa. Även om det inte lyckades har man förhoppningsvis lärt sig något av det, säger Andreas Hall.
Han anser själv att han har Sveriges roligaste jobb.
– Det är en galen och kreativ organisation där 10 000 medarbetare tänker innovation. Det skapar väldigt mycket nytta för kommunens invånare. Det är stimulerande.
PÅ bilden: På vissa platser avger armaturerna ett rött ljus. Detta för att skapa bättre förutsättningar för flora och fauna som störs av gatubelysning som innehåller ljus från det gröna och det blå spektrumet
Bild: Helsingborgs stad
