I samband med IF Metalls strejk mot Tesla har röster höjts om att rätten till sympatiåtgärder måste inskränkas. De som kräver detta hänvisar ofta till de nordiska länderna, utan att konkretisera vad som egentligen gäller där.
Därför har tankesmedjan Arena Idé gått igenom regelverket kring sympatiåtgärder i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Tyskland.
I rapporten “Sympatiåtgärder – en jämförande analys av reglerna i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Tyskland” som släpps idag gör rapportförfattaren Erik Grahn, doktorand i arbetsrätt vid Uppsala universitet och tidigare jurist vid LO-TCO rättsskydd, dessutom en juridisk bedömning av huruvida tre typer av sympatiåtgärder som förekommit under Tesla-strejken skulle vara tillåtna i dessa länder.
IF Metalls strejk mot Tesla går nu in på sin tredje månad och är därmed den längsta strejken i Sverige på 80 år. Det är första gången Tesla utsatts för en strejk någonstans i världen. En viktig förklaring till att det skett i just Sverige är vår långtgående strejkrätt.
– I USA och Storbritannien är de sympatiåtgärder som vidtagits mot Tesla förbjudna. I Norden är fackens möjligheter att vidta sympatiåtgärder betydligt större. Dock inte oinskränkta, säger German Bender, arbetsmarknadsexpert och utredningschef på tankesmedjan Arena Idé.
Rapporten visar att fyra av fem länder har ett grundlagsskydd för sympatiåtgärder (i Danmark regleras detta i huvudavtal mellan de centrala parterna). Fyra av fem länder har någon form av proportionalitetskrav när det gäller sympatiåtgärder.
Dock är regelverken generellt mycket tillåtande när det gäller sympatiåtgärder som syftar till att få till stånd bättre villkor i kollektivavtal (som i svenska avtalsrörelser), eller teckna kollektivavtal med en arbetsgivare (som i Tesla-konflikten).
– Rapporten visar att begränsningarna i själva verket är få i Norden och Tyskland och att flera av sympatiåtgärderna som vidtagits under Tesla-konflikten i Sverige hade varit tillåtna även i dessa länder, fortsätter German Bender.
En övergripande slutsats av den juridiska analysen är att Tyskland och våra grannländer begränsar den fackliga konflikträtten mer än Sverige – men inte så mycket som borgerliga debattörer hävdar, menar Arena Idé i ett pressmeddelande.
Den starka svenska konflikträtten är sannolikt en förklaring till att Sverige sedan 2010 haft omkring tjugo gånger färre strejkdagar per år i förhållande till arbetskraften än Norge, Danmark och Finland, och siffra sju gånger färre än Tyskland.
– Den svenska modellen har uppnått en balans där vi anställda får en god reallöneutveckling och schysta villkor, samtidigt som arbetsgivarna får flexibilitet och minimalt med stök på arbetsmarknaden, asvslutar German Bender.
