Kostnaderna för utsläpp inom sjöfraktsindustrin kommer att öka. Detta till följd av att fraktköpare behöver betala för utsläpp som görs i samband med transporterna. Vad ser vi för kostnader idag? Och hur ser planen ut framåt?
Nya regelverk
Det kommer flera nya regelverk gällande förutsättningarna för sjöfrakt i år och mycket av det arbetet drivs av EU. Den gemensamma faktorn är att de som släpper ut ska betala. De två största nya regelverken heter ETS (Emission Trading System – handeln med utsläppsrätter) och FuelEU Maritime.
EU har sedan länge haft en handel med utsläppsrätter, men nu inkluderas även flyg och sjötransporter i systemet. Det betyder att fartyg som transporterar last inom EU kommer att behöva förvärva och överlämna utsläppsrätter för sina CO2-utsläpp från 2024. Offshorefartyg kommer att inkluderas 2027.
Utsläppen kommer att rapporteras och verifieras genom EU:s befintliga MRV-system (Monitoring, Reporting and Verification), som kommer att revideras och utökas för att täcka nödvändiga växthusgasutsläpp, fartygstyper och storlekar.
Kostnaden för utsläppsrätterna kommer att höjas varje år fram till 2040, då inga nya utsläppsrätter längre kommer att säljas. Priset för sjötransporter kommer därför öka, på samma sätt som det kommer att öka för flyg och landtransporter.
FuelEU Maritime handlar om krav på minskningar av utsläppen inom sjötransportsektorn. Genom att minska växthusgasintensiteten (GHG) i fartygs energi när de reser till, från, eller inom EU vill man främja användningen av förnybara och koldioxidsnåla bränslen (RLF).
Förordningen innehåller krav på att gradvis minska växthusgasintensiteten i bränslen som används av sjöfartssektorn med en minskning på 2 procent 2025 och upp till 80 procent 2050. Rederier kommer att behöva beräkna växthusgasutsläpp per energienhet använd ombord, baserat på rapporterad bränsleförbrukning.
För att nå upp till kraven kan det bli så att rederierna skiftar över till förnybara bränslen som oftast är dyrare, vilket kan påverka priset på sjötransporterna.