”Nykterhetskontroller i trafiken är ett beprövat sätt att komma åt rattfyllerister. Det har också en avskräckande effekt och bidrar till att allmänheten uppmärksammar vikten av att inte sätta sig bakom ratten när man druckit – rattonykterhet fortsätter att vara en viktig orsak till många dödsfall och mänskligt lidande i trafiken och i väntan på fler poliser kan tekniken kompensera nykterhetskontrollerna.”
Det skriver Hunter Abbott, alkoholexpert på Alcosense Laboratories och medlem i den brittiska riksdagens råd för transportsäkerhet (PACTS):
”För att genomföra nykterhetskontroller krävs poliser. Idag finns det knappt 24 000 poliser i landet och regeringen har satt som mål att den styrkan ska öka med 10 000, vilket är väldigt mycket. Sverige kommer då att vara en av de mest polistäta länderna i EU. Tyvärr tar det lång tid att rekrytera och utbilda poliser, vilket innebär att målet kommer ta lång tid att uppnå, tio år eller mer. Dessutom är det inte säkert att dessa poliser kommer att prioriteras för nykterhetskontroller.
Vad finns då för alternativ till poliskontroller? Ganska många faktiskt.
En möjlighet är att använda trafikkameror som genom bildanalys med AI upptäcker avvikande körbeteende och larmar polis och medtrafikanter. Den här tekniken är under utveckling och vi kommer sannolik kunna få se den på vägarna om några år – varför inte i Sverige?
Att utbilda blivande förare på vikten av att inte köra onykter är också något som kan ske med tekniken som hjälp. Varför inte låta alla körkortsstudenter får uppleva hur det är att köra bil onykter, med hjälp av en VR-simulator som gör förarens reaktioner långsammare och förändrar synfältet.
Smarta, AI-drivna informationskampanjer: redan nu är det möjligt att använda geotagging och AI för att rikta alkoholrelaterade meddelanden till medborgare som befinner sig nära barer, nattklubbar eller evenemang där alkohol konsumeras.
I glesbygd kan drönarteknologi användas för att uppmärksamma fordon som kör på avvikande sätt. I dessa fall kan även olyckor larmas och hjälp tillkallas snabbare.
Slutligen kan befintlig teknik som alkomätare bli ett obligatoriskt redskap i alla fordon, alternativt subventioneras av försäkringsbolag.
Möjligheten att själv testa sitt alkoholintag är ett enkelt och effektivt sätt att själv kontrollera och säkerställa att man inte oavsiktligt kör rattfull med alkohol i kroppen morgonen efter att man druckit. Här skulle jag gärna se att det skedde utbildningsinsatser nationellt för att öka kunskapen om riskerna med att köra dagen efter ett alkoholintag och möjligheten att själv använda alkomätare och bidra till nollvisionen i Sverige.
Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafikolyckor, är fortfarande grunden för Sveriges trafiksäkerhetsarbete sedan den fastlades av riksdagen 1997. Men även i de globala målen (Agenda 2030) finns specifika mål om att minska dödsfall och skador i vägtrafiken. De enskilda trafikanternas medverkan i att uppnå dessa mål kan inte underskattas och att ta ansvar vår egen nykterhet är bland det viktigaste du och jag kan göra i trafiksammanhang.
Sverige är ett stort och avlångt land där bilen är nödvändig för ett stort antal människor. Tyvärr väljer fortfarande för många av dessa att sätta sig i förarsätet när de druckit alkohol. För att främja rattnykterheten och avlasta polisen är tekniken den mest rimliga utvägen. Jag utmanar därför Sveriges riksdagsledamöter – vem blir först med att lägga en motion om ökad teknikanvändning i kampen mot rattonykterheten?”
Bild: Gerd Altmann
