Ljus är en ofta förbisedd resurs i arkitektur och stadsutveckling. Det menar Henrik Clausen, dansk ljusforskare och en av Europas främsta experter på belysningens roll i samhället. Han har ägnat sitt liv åt att förstå och förklara ljusets betydelse – inte bara som en estetisk faktor, utan som en grundläggande komponent för människors välbefinnande.
Ljuset vi tar för givet
Få reflekterar över dagsljusets betydelse förrän det saknas. De fönsterlösa kontorsrummen från 1970-talet, trånga tunnelbanestationer och december är påminnelser om hur ljusets frånvaro påverkar humör och hälsa. Henrik Clausen har gjort det till sitt livsverk att belysa ljusets roll – bokstavligen.
Clausen, som leder Fagerhult Lighting Academy i Köpenhamn, är en pionjär inom ljusdesign och belysningsforskning. Hans studier visar att naturligt ljus inte bara är en trivselfaktor; det är en avgörande del av vår biologiska funktion. Ljusbrist påverkar vår dygnsrytm, som styr centrala funktioner som sömn, vakenhet och hormonproduktion. När vi utsätts för för lite naturligt ljus kan vi drabbas av rubbningar i sömnmönstret, minskad energi och ökad risk för stress och depression. Dessutom kan långvarig ljusbrist påverka produktivitet och kognitiv förmåga negativt.
Clausens ljusforskning och liknande rön har lett till ett ökat fokus på hur fönster och genomtänkt ljusdesign kan integreras i både bostäder och arbetsplatser för att förbättra hälsa och trivsel.
Ljusinsläpp i hemmet
Clausens arbete fick ökat gehör i kölvattnet av pandemin då många människor tvingades arbeta hemifrån. Den ökade inomhustiden ledde till intresse och insikter om hur ljusinsläpp och bostadens miljö påverkar hälsan. Bristen på dagsljus i hemmet påverkar både energi och mental hälsa. För dig som vill förbättra ljusmiljön hemma finns flera konkreta åtgärder att överväga.
För att förbättra ljusinsläppet i hemmet kan du byta till större eller mer energieffektiva fönster som maximerar dagsljuset utan att höja energikostnaderna. Välj glas med lågt U-värde eller solskyddsglas för att optimera isolering och ljusflöde. Ljusa färger och reflekterande ytor på väggar och golv kan också sprida dagsljuset effektivt. För bästa resultat kan du rådgöra med en specialist för att hitta rätt lösningar som kombinerar design, funktion och hållbarhet.
Stadsplanering: Fönster som lösning
Fönster är nyckeln till ljus, och Clausen är kritisk till hur de hanteras i dagens byggnader. Många moderna fastigheter prioriterar små, ineffektiva fönster för att spara energi, vilket i sin tur leder till mörka och oinspirerande miljöer. Han pekar på att lösningen inte handlar om att välja mellan hållbarhet och ljus; det handlar om att använda rätt teknik. Med modern glasteknik kan vi skapa energieffektiva fönster som maximerar ljusinsläppet utan att kompromissa med byggnadens energiprestanda.
Städer som Köpenhamn och Stockholm har börjat implementera ljusdesign som en central del av stadsutvecklingsprojekten, men det krävs mer. Genom att placera stora glaspartier strategiskt och använda teknologier som solskyddsglas och dynamiska fönster kan byggnader minska sitt energibehov samtidigt som de ger optimala ljusförhållanden. Fönster blir på så sätt inte bara en öppning mot utsidan, utan en central del av en klimatsmart infrastruktur.
Framtidens städer måste vara ljusare
När nya riktlinjer och internationella certifieringar som WELL Building Standard och LEED väver in dagsljuskrav i sina bedömningar blir det allt tydligare att ljuset inte längre är en estetisk detalj i marginalen, utan en central faktor för hållbar stadsplanering. Forskning från bland annat World Green Building Council visar att ökad tillgång till dagsljus inte bara minskar energiförbrukningen, utan även förbättrar människors kognitiva förmågor och emotionella välbefinnande. I takt med att Europas reviderade byggdirektiv ställer skarpare krav på dagsljusinsläpp i bostäder och offentliga miljöer, ser vi nu exempel på hur städer arbetar strategiskt med ljusplanering: ljusreflekterande fasadmaterial, grönstrukturer som balanserar skuggning och solinstrålning samt ny teknik som dynamiska fönster vilka reagerar på dygnsrytmen. Framtidens stadsmiljöer utformas inte längre i ljusets frånvaro, utan med ljus som en grundläggande resurs för hälsa, trivsel och långsiktig hållbarhet.
