I början av året skakades Kalifornien av en förödande eldsvåda som brände allt i sin väg. Katastrofen lämnade efter sig en tydlig uppdelning i askan – de som hade försäkringar och de som inte hade det. 

Få saker är så underskattade som försäkringar. Inte minst när världen ser ut som den gör idag. Samhällsekonomiska svängningar, klimatrelaterade risker, politiska muskelspänningar, krig och tekniska språng utmanar ständigt vår känsla av trygghet. Vi behöver någonting som hjälper oss att hantera det oberäkneliga när tryggheten rycks undan. För det känns som att det oberäkneliga tränger sig närmare, att tidigare osynliga hot visar sig allt oftare.

USA är förvisso ett extremt exempel på hur försäkringssystem fungerar – eller kanske oftast inte fungerar. I ett land där individens ansvar ofta lyfts fram blir försäkringar livsnödvändiga och, inte sällan, väldigt dyra. Det är ett våghalsigt systemspel, för å andra sidan blir konsekvenserna av att sakna ett heltäckande skydd, när katastrofen väl inträffar, exponentiellt större. 

Bloomberg rapporterar att sju av de tolv stora försäkringsbolagen i Kalifornien lämnade delstaten redan för två år sedan eller kraftigt begränsade möjligheten att teckna försäkring. Anledningen är de snabbt eskalerande ersättningskostnaderna i samband med klimatrelaterade katastrofer och den ökade risken för oförutsedda händelser. Kvar står människor i askan vars hus har brunnit till grunden.

De ska nu bygga upp sina liv från grunden, utan en enda dollar i stöd.

Lyckligtvis är situationen en annan i Sverige. Försäkringar är här en överkomlig säkerhetsbuffert, inte en kostsam nödvändighet reserverad för de få. Vi har inte heller behövt uppleva den akuta försäkringsflykt som drabbat Kalifornien, tack vare tydliga lagar som begränsar plötsliga prishöjningar. Vi har också en stabilare geografisk grund utan frekventa megabränder och andra förödelser. 

Dessutom bär vi med oss folkhemsidéns arv från 1900-talet, där samhället tillhandahåller ett omfattande säkerhetsnät som gör att privatförsäkringar kan ses som kompletterande trygghet, inte absolut nödvändighet.

Men även om ett visst mått av trygghet finns ingjutet i det svenska samhällets stomme så lever vi nu i en tid där det kanske inte räcker, med tanke på allt som händer. Vi behöver kompletterande trygghet, mer och mer. Försäkringar är nämligen inte bara en räddningsplanka vid tragedier och stora misslyckanden; de gäller lika mycket för en spilld färgfläck på vardagsrumsmattan som för en fälld gran över förrådet eller försenade fakturor från kunder.

Det finns många försäkringar för olika ändamål.

En kreditförsäkring hjälper ditt företag att säkra intäkterna när kunder inte betalar i tid. 

Hemförsäkringen ger dig skydd mot inbrott, brand och vattenskador. Bilförsäkring täcker skador vid olyckor och stöld av fordonet. 

Livförsäkring skapar ekonomisk trygghet för dina närmaste om något skulle hända dig. 

Olycksfallsförsäkring ger ersättning för personliga skador i vardagen eller på jobbet.

Reseförsäkring räddar dig från dyra sjukhusräkningar och förlorat bagage utomlands. 

Ansvarsförsäkring täcker kostnader om du blir skadeståndsskyldig. Drulleförsäkring (allriskförsäkring) tar hand om de där klantiga misstagen vi alla råkar ut för.

Sen har vi alla de preventiva åtgärder som inte är försäkringar per se, men fyller samma funktion.

TBE-vaccin, och andra vaccin, kan ses som billiga försäkringar mot livshotande sjukdomar. 

Antivirusprogram och regelbundna säkerhetskopieringar är prisvärda försäkringar mot förlusten av dina digitala minnen. 

Förebyggande hälsokontroller kan jämföras med en lågkostnadsförsäkring mot framtida medicinska kriser. 

Brandsläckare och brandvarnare fungerar som enkla försäkringar mot katastrofala bränder. 

Rökavvänjningsprogram och hälsosamma livsstilsval är som små investeringar, försäkringar mot långsiktiga hälsoproblem.

Sen har vi sånt som husdjursförsäkringar och mobilförsäkringar. Sen finns det mycket, mycket mer. Och det är överväldigande. Frågan uppstår naturligtvis om detta inte är ett försök från företag att spela på vår oro för att tanka sina spargrisar? Betalar vi verkligen för ett genuint skydd eller är det 1500-talets avlatsbrev i ny tappning?

Svaret är inte helt svartvitt. Visst finns det en kommersiell sida där försäkringsbolag strävar efter vinst, och vissa försäkringar kan te sig överflödiga. Samtidigt fyller försäkringssystemet en reell funktion i att sprida risker och mildra katastrofkostnader för enskilda individer. Haken ligger ofta i att hitta rätt balans: att kartlägga sin egen livssituation och välja de försäkringar som faktiskt ger ett mervärde.

Poängen är att försäkringar, i alla former, är ett sätt att möta en snabbt föränderlig värld, vare sig skyddet i fråga realiseras eller förblir en idé; de omvandlar oförutsägbarhet till något hanterbart, och ger oss utrymme att andas ut, ta sats och fortsätta framåt. Det behöver vi idag.