Män, höginkomsttagare och storstadsbor är vinnare med dagens förmånsbeskattning av resor. Kvinnor, landsbygdsbor och låg- och medelinkomsttagare är förlorare. Det visar en ny rapport från Svensk Kollektivtrafik.
I rapporten analyserar Svensk Kollektivtrafiik hur personer som får elbil respektive periodkort till kollektivtrafiken som löneförmån beskattas och vilka effekter skillnaderna i beskattning får. Det gäller jämställdheten mellan män och kvinnor, mellan stad och land, mellan höginkomsttagare och låg- och medelinkomsttagare samt på klimatutsläppen.
Elbil som löneförmån ger ett helt paket
Om ett företag erbjuder sina anställda elbil som förmånsbil går staten in och skattesubventionerar den anställde med 114 000 kr, eller mer. Om företaget istället erbjuder gratis årskort till kollektivtrafiken får den anställde betala upp till 10 000 kr i förmånsskatt och i bästa fall ett lågt reseavdrag.
Den som får elbil som löneförmån får ett helt paket av subventioner. Inte bara bilen subventioneras av staten, utan även jobbparkeringen, elen som laddas vid arbetsplatsen, installationen av laddboxen vid bostaden och resan till och från jobbet genom reseavdraget.
– Incitament för att snabba på elektrifieringen av vägtrafiken behövs, kommenterar Johan Wadman, vd på Svensk Kollektivtrafik. Men att subventionera manliga höginkomsttagare i landets storstäder med hundra tusen kronor eller ännu mer samtidigt som kvinnliga låginkomsttagare får betala tusentals kronor för i grunden samma förmån är djupt orättvist och dålig klimatpolitik.
Subventionerna växer med inkomsten
Rapporten visar att åtta av tio som har förmånsbil är män. Medelinkomsten för de som har förmånsbil är 60-120 procent högre än genomsnittet och över 80 procent av förmånsbilisterna bor i och omkring Sveriges storstäder och större städer.
Män, höginkomsttagare och storstadsbor får dessutom de största subventionerna. Samtliga subventioner utom skattereduktionen för laddutrustning växer med inkomsten. Detta gynnar män i högre utsträckning än kvinnor eftersom män har högre snittlön, och storstadsbor eftersom lönerna är högre i storstäderna än i exempelvis mellersta och övre Norrland. Den typiska kollektivtrafikresenären är däremot en kvinnlig låginkomsttagare som bor i eller nära en större stad.
– Istället för skatter och avdrag som ökar klyftorna i samhället behövs det åtgärder som öka klimaträttvisan och snabbt får ner klimatutsläppen, säger Lars Sandberg, expert transportpolitik på Svensk Kollektivtrafik. Idag körs över 95 procent av kollektivtrafiken på el och förnybara drivmedel. Varje person som kliver ur bilen och på tåget eller bussen minskar därför både sina egna och samhällets utsläpp.
Bild: Gerd Altmann