Arbetsmarknaden i Sverige befinner sig just nu i ett mycket hårt läge. Under våren 2025 rapporterades att över 10 % av svenskarna befinner sig i arbetslöshet. För att möta dessa utmaningar och öka sina chanser till att hitta ett nytt jobb kan man behöva bredda sin kompetens. De flesta arbetsplatser i dag ställer krav på betydligt mer kunskaper än inom det egentliga kärnområdet.

Särskilt efterfrågade är kunskaper i vanligt förekommande dataprogram som Excel.

Excel och liknande program används på i stort sett alla arbetsplatser i dag, om än på olika sätt och för olika ändamål. I dag är det vanligt att grundkurser i Excel är valbara inom ramarna för en längre utbildning, men det är långt ifrån säkert att alla väljer detta.

För den arbetstagare vars utbildning ligger längre tillbaka i tiden är det dessutom långt ifrån givet att kurser i särskilda dataprogram fortfarande är relevanta. Mjukvaruutvecklingen har inneburit stora förändringar för de flesta digitala arbetsmiljöer och dataprogram, inte minst med det senaste årets stora genomslag för AI.

Arbetsgivare testar arbetssökandes kunskaper i Excel

I dag har tester av olika slag blivit ett vanligt inslag i rekryteringsprocessen. Mer vetenskapligt tveksamma inslag som personlighetstester har fått stort utrymme i media, men många arbetssökande kommer även att få genomgå konkreta kompetenstester i de dataprogram som krävs i tjänsten de sökt.

Excel är ett av de vanligaste programmen på svenska arbetsplatser och att kunna använda programmet anses mer eller mindre vara en självklarhet. Ofta efterfrågas även specifika kunskaper som rör kalkylering och dataanalys. Man förutsätter även grundläggande kunskaper hos personalen i hur man formaterar dokument för optimerad läsbarhet och grundläggande estetik.

I en rekryteringsprocess kan detta testas på olika sätt. Arbetsgivare kan använda sig av frågeformulär med flervalsfrågor, men det finns också de som testar direkta kunskaper genom övningsuppgifter online som liknar det faktiska arbetet på arbetsplatsen. Dessa digitala verktyg har gjort det i princip omöjligt för arbetssökande att överdriva sina kunskaper på CV:t, eftersom det krävs att man levererar praktiskt redan under rekryteringsprocessen.

Kompetensutveckling i väntan på jobb 

Statistik från SCB visar att runt en tiondel av alla svenskar i arbetsför ålder saknade arbete i januari 2025. Det är en ökning med knappt två procentenheter från föregående januari.

Det innebär, enligt SCB, att Sverige sitter på i genomsnitt 27,4 miljoner outnyttjade arbetstimmar per vecka. I den siffran ingår uteblivet arbete inte bara från arbetssökande utan även från undersysselsatta och så kallat latent arbetssökande (personer som kunnat och velat arbeta men ändå inte aktivt sökt något arbete).

På samhällsnivå är det lätt att se att en stor mängd potentiell produktion går förlorad i och med den höga arbetslösheten. På individnivå är arbetslösheten naturligtvis en ekonomisk fråga, men också en fråga om vad man gör av sin tid. Att söka arbete räknas visserligen som en sysselsättning, men många arbetslösa upplever en längtan efter ett tydligt ändamål med sina dagar och väljer att lägga sin outnyttjade tid på kompetensutveckling i väntan på jobb.

Bred kompetensutveckling – grundkurs eller spetskompetens?

En breddad kompetens kan innebära möjligheten att söka fler jobb och på så sätt öka sina chanser för att få ett. För den som är arbetssökande kan man välja att fördjupa sina kunskaper i något man redan behärskar eller att ge sig in på ett helt nytt område.

Vilken som är rätt strategi är omöjligt att bedöma på generell nivå. På arbetsmarknaden i Sverige idag ställs ofta samtidiga krav på bredd och spetskompetens. En rekommendation är att först och främst se över vilka kompetenser som arbetsgivare ställer krav på och sedan säkerställa att man uppfyller de kraven.

Krav på både mjuka och hårda kompetenser

Vanliga krav som arbetsgivare ställer i sina platsannonser är B-körkort, mjukvaror som Office 365 och liknande program, samt affärsengelska i tal och skrift. Alla tre är exempel på vad som kallas för hårda kompetenser, det vill säga kompetenser som är fullt möjliga för de flesta människor att lära sig genom exempelvis fristående kurser eller andra utbildningsformer.

Därtill ställer arbetsgivare även krav på så kallade mjuka kompetenser. Här ingår sociala krav som kommunikation, ledarskap, tidshantering och problemlösning. Dessa områden är mer knutna till en arbetssökandes personlighet och temperament, men är på inget sätt egenskaper som inte går att öva upp. Även inom dessa områden är det fullt möjligt att utvecklas positivt.

Framtiden för svensk arbetsmarknad

I turbulenta tider som världen just nu genomgår kan det vara svårt att förutsäga vart den svenska arbetsmarknaden är på väg. Går vi mot ljusare tider eller kommer det att bli ännu kärvare framöver? Ingen verkar riktigt veta.

En fingervisning kan man dock få genom att vända sig till SACO:s rapport Framtidsutsikter 2030, där man tittat på vilka yrken man tror kommer behöva mest arbetskraft år 2030. Teknik, IT och naturvetenskap lyfts fram särskilt, liksom arbeten inom vård, skola och omsorg. Samtliga områden kan anses som datadrivna, där kunskaper inom dokumentation och kalkylering är att betrakta som nödvändiga