Efter beskedet att bussterminalen i Katarinaberget försenas ytterligare och nu väntas tas i drift först hösten 2026, bedömer Stockholms Handelskammare att pendlarna i huvudstadsregionen tillsammans förlorar 7 849 timmar per dag. Totalt kommer den nya förseningen kosta samhället ytterligare 269 miljoner kronor i restidskostnader, jämfört med om den hållit sin senaste tidplan.

Det innebär att den totala samhällsekonomiska kostnaden för förseningarna av Katarinaterminalen, som ursprungligen skulle öppna under slutet av 2023, nu uppgår till 1,5 miljarder kronor.

SL uppger att den förlängda tidplanen beror på försenade installations- och programmeringsarbeten. Den provisoriska lösningen – med en gångväg på cirka 780 meter mellan Slussens tunnelbana och den temporära bussterminalen – behöver därför vara kvar under en längre period, vilket ökar restidsförlusterna för resenärer i Nacka- och Värmdöstråken.

– Försenad infrastruktur slår direkt mot både resenärer och regionens konkurrenskraft. Varje extra dag med omvägar och längre byten kostar stockholmarna 1,9 miljoner kronor – helt i onödan. Nu måste staden och regionen gemensamt säkra en skarp och tidsatt åtgärdsplan för att minimera ytterligare förseningar, säger Carl Bergkvist, chefekonom på Stockholms Handelskammare.

Förseningen av bussterminalen vid Slussen innebär inte bara fler bortkastade månader för resenärerna, utan också ökade utsläpp när kollektivtrafiken inte fungerar som planerat och folk väljer bilen i stället för bussen. Projektet måste nu granskas i grunden. Det handlar ytterst om att ta ansvar för både skattebetalarnas pengar och resenärernas tid, säger Carl Bergkvist.

Beräkningen utgår från Trafikverkets modell för beräkning av samhällsekonomiska restidskostnader, ASEK-8. Omsatt i tid motsvarar förseningen 791 år för stockholmarna.