När Structor Miljöteknik deltog i ett av Sveriges största saneringsprojekt användes drönare för inmätning och fotografering av arbetsområdet. Med en webbapp hade beställare, konsulter och entreprenör virtuell tillgång till arbetsplatsen via sina skärmar. Structor har även i flera projekt initierat och deltagit i forskning för att öka möjligheterna att återanvända massor som tidigare klassats som farliga.
Structor Miljötekniks digitala arbetsmetod användes vid saneringen av ett område i Åsbro där man under många år impregnerat el och telefonstolpar. Structor hade ansvar för undersökningar, projektering och byggledning. För att underlätta kommunikationen i projektet gjordes drönarflygningar med fotogrammetri varannan vecka för inmätningar, visualisering med filmer, bilder med mera.
Materialet matades därefter in i webbappen så att projektgruppen med beställaren, konsultföretaget och entreprenören kunde komma åt det via sina skärmar.
– Där kan de se drönarbilderna, zooma in och ut och även tända och släcka olika lager. Du kan välja om du vill se arbetsområden, planeringsområden, transportområden, fastighetsgränser eller inmätta ledningar. Det går även att se byggnader som ska rivas och byggnader som ska skyddas, säger Peter Carlsson som är vd på Structor Miljöteknik AB.
I webbappen är det möjligt att se hela arbetsplatsen och göra exakta mätningar, vilket är bra om man inte är på plats.
– Det är väldigt uppskattat av både entreprenörer och beställaren Sveriges Geologiska Undersökning (SGU).
Structor gör även 360-graders fotografering på marknivå av arbetsområdet. På skärmen går det att klicka sig fram ungefär som på Google Maps Street View.
– Entreprenören och konsulten kan på varsitt håll klicka sig runt på arbetsplatsen. Det underlättar kommunikationen att de ser samma virtuella högupplösta bild på sina skärmar, säger Peter Carlsson.
I webbappen finns även 3D-bilder med punktmoln där allt är mätbart för att kunna beräkna volymer och ytor med mera.
– Vad jag vet är det inte många som jobbar så här digitalt och visuellt, vare sig under projektering eller löpande under en entreprenad.
En annan fråga som engagerar Peter Carlsson och hans kollegor på Structor är att mycket material körs på deponi i onödan.
– I dag tas beslut om byggavfall ska köras på deponi baserat på mycket gammal forskning från 60-, 70- och 80-talet. Det är frustrerande att branschen går så långsamt framåt. Därför har vi initierat ett forskningsprojekt tillsammans med Örebro Universitet.
När rivningsbetong visar höga halter av sexvärt krom klassar Naturvårdsverkets vägledningsmaterial betongen som farlig med höga lakegenskaper och att den då i de flesta fall läggs på deponi. Betongens höga PH-värden ger höga halter av sexvärt krom.
Om rivningsbetongen i stället används i naturen som exempelvis en bullervall kommer regnvatten infiltrera och pH-värdet att sänkas och då omvandlas det sexvärda kromet till en annan kromform som är ofarlig.
– Det här visar vår forskning. I de fall där vi bevisat detta har det accepterats av tillsynsmyndigheten. Men det behövs en generell uppdatering av forskning och tillsyn, så att vi kan öka återanvändningen av byggmaterial. Det skulle både ekonomin och miljön må bra av, understryker Peter Carlsson.
Webbadress:
